Författararkiv: helgaderum

Röetveds missionshus

På en stenig och trädbevuxen liten ås i det flacka odlingslandskapet, strax sydväst om Röetveds by, ligger ett enkelt och vitputsat missionshus. Det är höstens första snödag och gräsmattan är hård och vit av frost när vi trampar uppför backen mot byggnaden. Börje Andersson från Knislinge missionsförsamling släpper in oss i det lilla köket som… Läs mer »

Glimåkra medeltidskyrka

Glimåkra medeltidskyrka byggdes med all sannolikhet i slutet av 1100-talet eller under 1200-talets första årtionde och bör ha haft ungefär samma övergripande historia som övriga tidigmedeltida kyrkor i närområdet. Uppgifter om att kyrkan skulle ha byggts på 1280-talet, verkar på inget sätt rimliga. Den romanska stenkyrkan stod på samma plats som dess efterföljare. Den bestod… Läs mer »

Swedenborgare i Göinge

Detta inlägg handlar inte om ett helgat rum som vi definierar det i projektbeskrivningen. Men det är intressant att lyfta fram swedenborgarnas verksamhet, eftersom den aldrig varit särskilt utbredd och känd i Sverige. Just därför är det lite märkvärdigt att en av de få swedenborgska fästpunkterna i vårt land funnits i just Göinge, närmare bestämt… Läs mer »

Gryts kyrkogård

Kyrkan ligger mitt på den lilla kyrkogården som kan ha kvar sin ursprungliga storlek sedan kyrkan anlades. Kyrkogården ligger i en backe med sluttning ned från öster och norr. Den omges av en låg kyrkogårdsmur som finns omnämnd sedan tidigt 1600-tal. Liksom idag bestod muren av fogstruken gråsten avtäckt av tjocka gråstensflis. Mellan flisen ligger… Läs mer »

Gryts kyrka – interiör och inventarier

Tornets bottenvåning täcks av ett kryssvalv, en valvform som är vanlig under 1500- talet. Långhuset och de västra delarna bestående av den romanska torndelen och det senmedeltida tornets östra halva är möblerat med bänkar. Mellan de båda tornen samt mellan det äldre tornet och långhuset finns gavelmurarna kvar med spetsbågiga tornbågar. Den äldre torndelen har… Läs mer »

Gryts kyrka

Gryts kyrka och by ligger i ett välbevarat kulturlandskap. Bebyggelsen består huvudsakligen av äldre gårdsbyggnader och fornlämningsområdet norr om kyrkan är en länk till bygdens förhistoria. Även kyrkan har en ålderdomlig karaktär. Till denna karaktär bidrar även kyrkogårdsmuren med dess grova täckhällar, stigluckorna och sockenstugan med fjälltegeltaket. Kyrkans äldsta byggnadshistoria är till stora delar okänd,… Läs mer »

Kviinge gamla kyrkogård med naturlunden och minneslunden

Med gamla kyrkogården menas den som omger Kviinge kyrka. Denna byns äldsta kyrkogård har använts (minst) lika länge som kyrkan har funnits. Det betyder att den närmaste dateringen som kan göras är att kyrkogården är tidigmedeltida. Muren runt kyrkogården är delvis från 1700-talet. I räkenskaperna noterades 1722 att muren var förfallen och behövde repareras. Åren… Läs mer »

Begravningsplatsen vid Östanå bruk

Det finns två enskilda begravningsplatser i Östra Göinge kommun. Den ena finns i Denningarum och har tidigare beskrivits. Den andra finns i nära anslutning till Östanå pappersbruk och att det finns en koppling mellan begravningsplatsen och bruket är kanske inte helt oväntat. Platsen är registrerad som fornlämning nr 94 i Östra Broby socken, under sakordet… Läs mer »

Kviinge nya kyrkogård

I förra inlägget presenterades Kviinge kapellkyrkogård, som togs i bruk 1887. På 1940-talet blev det tydligt att församlingen snart skulle behöva ännu fler gravplatser. Lösningen blev att anlägga en ny begravningsplats, som utvidgning av kapellkyrkogården söderut. Åren 1948-49 köpte församlingen loss marken från Kviinge nr 10 (Sigridslund) och Kviinge nr 14, som ägs av Västerslövs… Läs mer »

Kviinge kapellkyrkogård

I början av 1800-talet började man inse att utrymmet för nya gravsättningar på Kviinge gamla kyrkogård skulle ta slut på sikt. I samband med laga skiftet 1828-31 passade man därför på att avtala inom skifteslaget om en bit mark för kommande begravningsplats. Den förlades en bit utanför bykärnan, i enlighet med då gällande lag och… Läs mer »