Den äldsta delen av Hjärsås kyrkogård utgjorde en liten oregelbunden kvadrat som omgav kyrkan. En kyrkogårdsmur finns omnämnd från 1660-talet och var då murad av gråsten, kalkad och täckt med breda stenflisor. I muren fanns fyra luckor (ingångar) och en port. Kring luckorna var det målat med kimrök (färg baserat på ett fint kolpulver). Strax… Läs mer »
Ett försök till närmare datering av Hjärsås kyrka är satt till 1230-talet och baseras på kyrkans blandstil med både romanska och tidiggotiska drag såsom exempelvis den spetsbågiga sydportalen. På listverk, sockel, hörnkedjor och kring fönster och dörrar är det ursprungliga teglet räfflat för att imitera huggen sten. Räfflad tegelsten finns även som dekorativt element inne… Läs mer »
Broby medeltida kyrkogård ligger runt kyrkan, vilken är den tredje kyrkan på samma plats. Kyrkogården, som saknar kvartersindelningar, har inget kvar av sin medeltida karaktär. Den hade ursprungligen en näst intill kvadratisk form med något rundade kanter, enligt äldre kartmaterial. En kyrkogårdsmur finns omnämnd från 1600-talet och framåt. En utvidgning av kyrkogården utfördes sannolikt kring… Läs mer »
Glimåkra medeltidskyrka revs under vintern 1836–37, den nya kyrkan byggdes 1837–39 och var klar för invigning 1843. Kyrkan byggdes efter 1835 års ritningar. Vid uppförandet av kyrkan frångick man till största delen den, troligen av A. Nyström, utförda ritningen och följde i stället den egna till Överintendentsämbetet insända ritningen. De flesta av de arkitekter som… Läs mer »
Glimåkra kyrkogård Kyrkogården i Glimåkra ger ett luftigt, prydligt och ”ungt” intryck. Avgränsningarna är få mellan den medeltida kyrkogården och de senare utbyggnaderna mot söder och öster. Kyrkogården avslutas i öster sömlöst upp mot en ekbacke. Den medeltida kyrkogården ligger runt kyrkan. Minneslunden ligger söder om den gamla kyrkogården upp mot folkhögskolans tomt och övriga… Läs mer »