Vårt inlägg om Glimåkra Betel handlar till stor del om pastor Betty Svensson, en kvinna som inte accepterade de begränsningar som hennes plats, tid och könstillhörighet medförde för hennes valmöjligheter. Hon reste till Amerika och utbildade sig till pastor och återvände sedan för att verka i sina barndomstrakter. I berättelsen om Sibbhults missionshus dominerar en kvinna med samma driftighet att skapa sig plats i världen utifrån sin egen övertygelse, nämligen Hanna Persson, som föddes 1873 i Västraby i Emmislövs socken.
Foto: Herve Hilleskog.
Hanna ville bli skollärare men familjens knappa ekonomi tillät henne inte att studera vidare. Hon försörjde sig istället som sömmerska. Vid 24 års ålder blev hon också söndagsskollärare vilket blev ett sätt för henne att förverkliga sin dröm om läraryrket. De första åren ska söndagsskolan ha hållits på olika gårdar i närområdet, bl.a. på Sibbagården och gårdar i Broestorp.
Enligt notiser i dagstidningen Norra Skåne från 1900-talets första år höll Skånes missionssällskap regelbundet gudstjänster i Sibbhult. När missionsföreningen bildades i Sibbhult var det som en lokalförening av Nordöstra Skånes missionsförening (NSM). I jubileumsskriften från NSM:s 75-årsjubileum framgår att predikningar hölls i Sibbhults missionshus (benämnt som Feleberga missionshus) en söndag i månaden och att såväl söndagsskola som ungdomsverksamhet bedrevs.
Föreningen bildas och missionshuset byggs
När Sibbhults Lutherska missionsförening bildades 1909 hade Hanna Persson redan verkat som söndagsskollärare i över ett decennium. Hanna utgjorde tillsammans med Olof Jönsson i Feleberga, Otto Niklasson i Broestorp, Olof Nilsson i Hullingaröd och trävaruhandlare Per Persson i Svenstorp de grundande medlemmarna. Hanna Persson kom därtill att verka som ordförande i föreningen från grundandet 1909 till år 1955 då hon var 82 år gammal.
Missionshuset uppfördes samma år som föreningen bildades, och finansierades av insamlade medel och ett lån. Tomten bildades av ett allmänt grustag – som skänktes till föreningen av samtliga delägare – och en bit mark som skänktes av ägaren till en del av Feleberga nr 1.
År 1913 upprättades kartorna för avstyckning av marken för missionshuset. Andra källor meddelar att missionshuset byggdes redan 1909 på ofri grund. Själva lantmäteriförrättningen är daterad 1918. Ovanstående karta till vänster visar den allmänning (mark avsatt för grustag) som skänktes till missionshuset av samtliga delägare. Kartan till höger visar den del av tomten som skänktes av Per Jönsson, ägare till Feleberga 1.
Huset uppfördes på en grund av natursten som fogats och delvis putsats, sannolikt ursprungligen med en kalkputs. Troligtvis har huset en trästomme som utvändigt kläddes med rödmålad locklistpanel. I gavelpartierna har panelbrädorna avslutats med en spetsform så att ett zick-zack-mönster bildas i övergången mot den nedre delen av fasaden. Byggnaden täcks av ett sadeltak med kvadratiska eternitplattor på. Mot Möllegatan i norr byggdes en entré med en liten veranda. Trappan har steg av huggen granit och smidesräcken längs båda sidorna. Verandan har stolpar med dekorativt avfasade hörn, pärlspontsklädda sidopartier och ett gallerverk av smala träspjälor i gavelpartiet. Väggpartiet kring ytterdörren är klätt med liggande pärlspontspanel. Dörren är en fyllningsdörr med dubbla dörrblad. Äldre fotografier visar att huset hade två skorstensstockar.
Så sent som 1986 var verandans snickerier målade i rött och vitt och dörren hade en ljus kulör. Fönstersättningen var symmetrisk med två fönsteraxlar på var sida entrén. På gaveln mot öster (mot dagens Ringgata) fanns tre fönster på bottenvåningen och två i vindsgaveln.
Minnesbilder från verksamheten
En av missionsföreningens grundare och första styrelseledamöter var Otto Niklasson. Hans sonson, Torsten Niklasson (f. 1946), var ledamot i den sista styrelsen.
Missionshuset i Sibbhult och verksamheten där var en naturlig del av Torstens uppväxt. Där gick han i söndagsskola för ”tant Hanna” och där samlades familjen till möten tillsammans med andra medlemmar i missionsföreningen. Någon egen pastor hade missionsföreningen aldrig, utan man följde det traditionella mönstret med månatliga besök av resepredikanter, som skickades ut genom Nordöstra Skånes Missionsförenings (NSM) försorg.
Förutom månadsbesöket och söndagsskolan verkade en aktiv syförening. Dessutom hölls två lite större möten varje år; ett på våren och ett på hösten. Missionsföreningen var genom NSM ansluten till Bibeltrogna Vänner (idag ELM), som några gånger kom och satte upp ett stort tält där det hölls riktigt välbesökta möten.
”Tant Hanna”, som ju avled 1959, var på sin tid såväl ordförande som söndagsskollärare och vaktmästare. Efter Hanna minns Torsten ytterligare en kvinnlig vaktmästare, som gick under namnet ”Bagar-Anna”. Det hörde till vaktmästarens arbetsuppgifter att förbereda för möten och gudstjänster, elda i kaminen och se till att det var städat och snyggt. Till skillnad från många andra missionshus och kapell, så fanns i Sibbhult aldrig något bostadsrum för vaktmästaren, med tillhörande ved och andra förmåner. Vaktmästarsysslan skedde alltså helt ideellt.
Torsten minns att missionshuset renoverades grundligt omkring 1960. Ett bättre och mer lättarbetat kök installerades. Stora samlingssalen ändrades så till vida att predikantens talarplats flyttades och man bytte ut den gamla talarstolen mot en modernare, något mindre.
Verksamheten fortsatte under 1960- och 70-talen, men i allt mindre skala. I början av 1970-talet lades söndagsskolan ner, men syföreningen fortsatte och hade några arbetsmöten per år in i det sista. I början av 1980-talet hade verksamheten så gott som upphört i Sibbhults missionshus. Torsten menar att det fanns flera orsaker till det, och då kanske framför allt den ökade rörligheten som bilismen innebar. Missionsvännerna i trakten samlades gärna t.ex. i Lutherska missionshuset i Broby, dit man snabbt tog sig med bil.
I mitten av 1980-talet togs beslutet att lägga ner Sibbhults Lutherska missionsförening och sälja missionshuset. Föreningens tillgångar tillföll, enligt stadgarna, Nordöstra Skånes missionsförening. Det mesta av inventarierna såldes. Missionshuset i Sibbhult såldes 1986 och är sedan dess i privat ägo. Det har bl.a. använts som konstnärsateljé och -verkstad.
/Åsa Eriksson Green, asa.eriksson@regionmuseet.se
(Intervjun med Torsten Niklasson är gjord av Ingela Frid, ingela@kulturhistoria.se)
Källor:
Einarsson, Arthur (red.). 2018. Hus i Guds tjänst. Missionshusens historia inom Evangelisk Luthersk Mission Syds verksamhetsområde. BV förlag, Helsingborg.
Frid, Ingela & Sven Jensén. 2018. Emmislöv – historia och kultur kring en medeltidskyrka. Göinge hembygdsförening. Broby.
Nordöstra Skånes missionsförening. 1933. Några minnesanteckningar till sjuttiofemårshögtiden 1933: Utarbetad av Kommitterade.
Nordöstra Skånes missionsförening. 1858-1983. Några minnesanteckningar vid 125-årsjubileet 1983 utgivna av styrelsens arbetsutskott. Knislinge 1983.
Historiska kartor, www.lantmateriet.se.
Kulturen i Lund, http://carl.kulturen.com.
Muntliga uppgifter: Torsten Niklasson, Broby.