Hur får man reda på något om en byggnad som när det inte finns några synliga trådar att dra i? Inga ledtrådar som leder vidare på vägen? I en tid när man kan googla nästan vad som helst så står man lite handfallen när man helt plötsligt inte får några träffar alls. Så var det… Läs mer »
Kapellets historia kan sägas bestå av två delar; dels Glimåkra prästgårds, dels EFS:s (Evangeliska Fosterlandsstiftelsens) historia. De båda sammanstrålar i Glimåkra 1959 med grundandet av folkhögskolan. Prästgården är den tredje kända i Glimåkra. På en ägomätningskarta från 1696 syns en fyrlängad gård, belägen ett stycke längre norrut än den nuvarande (se inlägget om Glimåkra medeltidskyrka).… Läs mer »
I Nyaste Kristianstadsbladet kunde man måndagen den 20 augusti 1894 läsa bland annat följande: ”I Östra Göinge härads centrum, Broby och Glimåkra församlingar, har lekmannaverksamhet länge ägt rum, men inga missionshus bygts (sic) förrän i år. Missionsvännerna i Broby ha inköpt, för 1,800 kr., Hästveda-Karpalunds järnvägs nu utdömda lokomotivstall därstädes, hvilket hus med sin kapellartade… Läs mer »
På en stenig och trädbevuxen liten ås i det flacka odlingslandskapet, strax sydväst om Röetveds by, ligger ett enkelt och vitputsat missionshus. Det är höstens första snödag och gräsmattan är hård och vit av frost när vi trampar uppför backen mot byggnaden. Börje Andersson från Knislinge missionsförsamling släpper in oss i det lilla köket som… Läs mer »
Glimåkra medeltidskyrka byggdes med all sannolikhet i slutet av 1100-talet eller under 1200-talets första årtionde och bör ha haft ungefär samma övergripande historia som övriga tidigmedeltida kyrkor i närområdet. Uppgifter om att kyrkan skulle ha byggts på 1280-talet, verkar på inget sätt rimliga. Den romanska stenkyrkan stod på samma plats som dess efterföljare. Den bestod… Läs mer »
Detta inlägg handlar inte om ett helgat rum som vi definierar det i projektbeskrivningen. Men det är intressant att lyfta fram swedenborgarnas verksamhet, eftersom den aldrig varit särskilt utbredd och känd i Sverige. Just därför är det lite märkvärdigt att en av de få swedenborgska fästpunkterna i vårt land funnits i just Göinge, närmare bestämt… Läs mer »
Kyrkan ligger mitt på den lilla kyrkogården som kan ha kvar sin ursprungliga storlek sedan kyrkan anlades. Kyrkogården ligger i en backe med sluttning ned från öster och norr. Den omges av en låg kyrkogårdsmur som finns omnämnd sedan tidigt 1600-tal. Liksom idag bestod muren av fogstruken gråsten avtäckt av tjocka gråstensflis. Mellan flisen ligger… Läs mer »
Tornets bottenvåning täcks av ett kryssvalv, en valvform som är vanlig under 1500- talet. Långhuset och de västra delarna bestående av den romanska torndelen och det senmedeltida tornets östra halva är möblerat med bänkar. Mellan de båda tornen samt mellan det äldre tornet och långhuset finns gavelmurarna kvar med spetsbågiga tornbågar. Den äldre torndelen har… Läs mer »
Gryts kyrka och by ligger i ett välbevarat kulturlandskap. Bebyggelsen består huvudsakligen av äldre gårdsbyggnader och fornlämningsområdet norr om kyrkan är en länk till bygdens förhistoria. Även kyrkan har en ålderdomlig karaktär. Till denna karaktär bidrar även kyrkogårdsmuren med dess grova täckhällar, stigluckorna och sockenstugan med fjälltegeltaket. Kyrkans äldsta byggnadshistoria är till stora delar okänd,… Läs mer »
Med gamla kyrkogården menas den som omger Kviinge kyrka. Denna byns äldsta kyrkogård har använts (minst) lika länge som kyrkan har funnits. Det betyder att den närmaste dateringen som kan göras är att kyrkogården är tidigmedeltida. Muren runt kyrkogården är delvis från 1700-talet. I räkenskaperna noterades 1722 att muren var förfallen och behövde repareras. Åren… Läs mer »