Glimåkra medeltidskyrka revs under vintern 1836–37, den nya kyrkan byggdes 1837–39 och var klar för invigning 1843. Kyrkan byggdes efter 1835 års ritningar. Vid uppförandet av kyrkan frångick man till största delen den, troligen av A. Nyström, utförda ritningen och följde i stället den egna till Överintendentsämbetet insända ritningen. De flesta av de arkitekter som… Läs mer »
Broby andra kyrka 1874 – 1930 Medeltidskyrkan i Broby, se tidigare inlägg. År 1866 tillsatte kyrkostämman en kommitté som ”i samråd med en byggmästare eller i ämnet sakkunnig person”, skulle utreda om reparation eller ombyggnad av medeltidskyrkan skulle genomföras. Ärendet togs åter upp 27 maj 1867, då beslut togs om besiktning av kyrkan under sommaren… Läs mer »
Fotografi taget 1858 av Broby första kyrka, en romansk kyrka med brett västtorn. Till höger syns fasaden av gästgivaregården som vid denna tidpunkt var relativt nybyggd. Bild: Göinge Hembygdsförenings arkiv (beskuren). Den första kyrkan i Broby var en romansk kyrka med brett västtorn. Det finns inga säkra uppgifter om byggår. Kyrkotypen förekom under perioden 1150–1250,… Läs mer »
Glimåkra medeltidskyrka byggdes med all sannolikhet i slutet av 1100-talet eller under 1200-talets första årtionde och bör ha haft ungefär samma övergripande historia som övriga tidigmedeltida kyrkor i närområdet. Uppgifter om att kyrkan skulle ha byggts på 1280-talet, verkar på inget sätt rimliga. Den romanska stenkyrkan stod på samma plats som dess efterföljare. Den bestod… Läs mer »
Tornets bottenvåning täcks av ett kryssvalv, en valvform som är vanlig under 1500- talet. Långhuset och de västra delarna bestående av den romanska torndelen och det senmedeltida tornets östra halva är möblerat med bänkar. Mellan de båda tornen samt mellan det äldre tornet och långhuset finns gavelmurarna kvar med spetsbågiga tornbågar. Den äldre torndelen har… Läs mer »
Kyrkans byggnadshistoria beskrivs i ett tidigare inlägg. Här följer en kort redogörelse över kyrkans inre. Men först ett par ord om de senaste seklernas om- och tillbyggnader av kyrkan. Dessa har varit många genom århundradena och det finns inte utrymme att ta upp alla. De viktigaste kan i korthet beskrivas enligt följande: År 1803 beskrevs… Läs mer »
I förra inlägget beskrevs Kviinge kyrkas byggnadshistoria. Här följer en genomgång av de viktigaste inventarierna. Dopfunten Med dopfunten återvänder vi till kyrkans byggnadstid. Dopfunten höggs troligen någon gång under 1190-talets sista år av ”Tove Lärling”, lärling till Tove Stenmästare. Dopfuntarna i Kviinge, Knislinge och Oppmanna visar en allmän stilgemenskap. Den ursprungliga foten till funten är… Läs mer »