I förra inlägget presenterades Kviinge kapellkyrkogård, som togs i bruk 1887. På 1940-talet blev det tydligt att församlingen snart skulle behöva ännu fler gravplatser. Lösningen blev att anlägga en ny begravningsplats, som utvidgning av kapellkyrkogården söderut. Åren 1948-49 köpte församlingen loss marken från Kviinge nr 10 (Sigridslund) och Kviinge nr 14, som ägs av Västerslövs gods. Nya kyrkogården omfattar cirka 3600 kvm.
Länsarkitekt Allan Nilsson gjorde upp ritning och arbetsbeskrivning. Entreprenaden tillföll Carl Jönsson och Edvin Klang från Hässleholm. I söder uppfördes en stenmur och i väster och öster avgränsades kyrkogården av häckar. En bred rak gång anlades från nya kyrkogårdens grind i söder fram till kapellkyrkogårdens ingång.
Kvarteren delades in med låga avenbokshäckar. Den västra delen av nya kyrkogården togs i anspråk först och där finns de äldsta gravarna. Första gravsättningen ägde rum den 30 oktober 1951, i kvarter A på gravplats 1-2.
Det första dryga decenniet skedde begravningar i kvarteren A t.o.m. J. De allra flesta är familjegravar. I slutet av 1960-talet ställdes kvarteren K t.o.m X samt Ö i ordning efter en ritning av den välbekante trädgårdsarkitekten Haldo Edlund.
Gravkartan visar tydligt att dessa senare anlagda kvarter skiljer sig från de första, framför allt i att de löper i nord-sydlig riktning, men även i de väl inplanerade grönområdena. Kvarteret Z, avsett för kistgravar, tillkom inte förrän 1989.
Kvarteret Y är senast omritat 1999 av Maria Södergård och är avsett för urngravar. Det har inte tagits i bruk. Urngravsättningar sker regelmässigt i naturlunden (invigd 1998) som är belägen i anslutning till Kviinge kyrka.
Foto: Ingela Frid.
/Ingela Frid, ingela@kulturhistoria.se
Källor:
Sjösten, N-Å. 2014. Kviinge kyrka under 800 år. Knislinge hembygdsförening.
Bevarandeplan för Kviinge kyrkogårdar. 2007 (Stencil).
Muntliga uppgifter från fd kyrkvaktmästare Jan Nilsson.