Ett av de mer okända helgade rummen i vår kommun är Betaniasalen i Hanaskog. Den var så kallad utpost till Betaniaförsamlingen i Vinnö i nuvarande Kristianstads kommun, ansluten till pingströrelsen. Med utpost menas en ”filial”, en plats i en församlings upptagningsområde med egen regelbunden verksamhet. Tanken med en utpost var att den skulle växa och… Läs mer »
Med gamla kyrkogården menas den som omger Kviinge kyrka. Denna byns äldsta kyrkogård har använts (minst) lika länge som kyrkan har funnits. Det betyder att den närmaste dateringen som kan göras är att kyrkogården är tidigmedeltida. Muren runt kyrkogården är delvis från 1700-talet. I räkenskaperna noterades 1722 att muren var förfallen och behövde repareras. Åren… Läs mer »
I förra inlägget presenterades Kviinge kapellkyrkogård, som togs i bruk 1887. På 1940-talet blev det tydligt att församlingen snart skulle behöva ännu fler gravplatser. Lösningen blev att anlägga en ny begravningsplats, som utvidgning av kapellkyrkogården söderut. Åren 1948-49 köpte församlingen loss marken från Kviinge nr 10 (Sigridslund) och Kviinge nr 14, som ägs av Västerslövs… Läs mer »
I början av 1800-talet började man inse att utrymmet för nya gravsättningar på Kviinge gamla kyrkogård skulle ta slut på sikt. I samband med laga skiftet 1828-31 passade man därför på att avtala inom skifteslaget om en bit mark för kommande begravningsplats. Den förlades en bit utanför bykärnan, i enlighet med då gällande lag och… Läs mer »
I förra inlägget beskrevs Kviinge kyrkas byggnadshistoria. Här följer en genomgång av de viktigaste inventarierna. Dopfunten Med dopfunten återvänder vi till kyrkans byggnadstid. Dopfunten höggs troligen någon gång under 1190-talets sista år av ”Tove Lärling”, lärling till Tove Stenmästare. Dopfuntarna i Kviinge, Knislinge och Oppmanna visar en allmän stilgemenskap. Den ursprungliga foten till funten är… Läs mer »
Kviinge kyrka ligger på den norra delen av Kristianstadsslätten, där den bryts av mindre skogsområden och vid den plats där Helgeå möter sitt biflöde Almaån. Kyrkan är som många andra kyrkor i området ett exempel på en tidigmedeltida östdansk kyrkobyggnad. Byggnadsstilen är följaktligen romansk, dess form är typisk för tiden, ett rektangulärt långhus, ett lägre… Läs mer »
På Kviinge gamla kyrkogård finns flera intressanta gravar. Ur ett kyrkokonstperspektiv är gravurnan över prosten Bengt Norlin och hans fru Abigael Sophie Schartau den främsta. Denna typ av urnor är mycket ovanliga och den har ingen motsvarighet i Östra Göinge kommun. I närområdet har det funnits en liknande, om än enklare, urna utanför Heliga Trefaldighetskyrkan… Läs mer »
Vår utblick över det historiskt-religiösa landskapet i Östra Göinge kommun inleds vid medeltidens början då den nya kristendomen blivit den dominerande och officiella religionen. Dagens Östra Göinge kommun indelades i sju socknar och i var och en byggdes en sockenkyrka av sten eller tegel. Innan 1200-talets slut fanns inom gränserna för dagens Östra Göinge kommun… Läs mer »
En stiglucka eller steglucka, stigport eller stegport är en överbyggd kyrkogårdsport. Ofta var det trappor på båda sidor av porten, där dess underdel inte öppnades, utan stegs över, vilket givit porten dess namn. Stigluckan i Kviinge är en enkel port utan trappor. Harry Borgman nämner att den sydöstra delen av kyrkogårdsmuren är den äldsta och… Läs mer »