Nya missionshuset i Broby del 2
I inlägget Baptisternas missionssal i Broby berättade vi om Nya missionshusets tillkomst omkring 1910 och Broby baptistförsamling som bildades 1911.
Församlingen upphörde år 1931 efter en stormig tillvaro. Därefter fortsatte ortens baptister samlas i missionssalen med jämna mellanrum, på initiativ av husets ägare, makarna Nils Niklasson och Bengta Jeppsdotter. Kanske var det först då lokalen fick den funktion som samlingsplats för bön och gemenskap, som makarna avsåg från början.
Mötesreferat i Kristianstadsbladet den 11 juni 1935, fyra år efter församlingens nedläggning.
Nils Niklasson erinrade på det refererade mötet att detta var det fyrtionde pingstmötet som han ordnat i Västraby och Broby. Det första bör ha ägt rum 1896, då paret Niklasson-Jeppsdotter ännu bodde i Västraby. Kontinuiteten och de positiva ordalagen i tidningen är en kontrast mot de problem som baptistförsamlingen tampades med under sin tid.
Den lilla notisen från 27 december 1939 visar att gudstjänster hölls även andra tider på året än pingsten.
Nils Niklasson dog 1938 och Bengta Jeppsdotter 1946. De bodde i missionshuset i Broby de sista åren. Mötena i missionshuset fortsatte ytterligare några år efter Nils död. I arvskiftet efter Bengta tillföll fastigheten makarnas son Josef, som var bankkamrer. Med honom började en ny epok i husets historia, som kom att bli kort.
En kort industriepok
Josef Niklasson sålde missionshusfastigheten, Broby 4:27, till den Norrköpingsbaserade firman C.A. Petersson AB. Köpeskillingen var 30 000 kronor. Den 8 november 1948 skrev Kristianstadsbladet:
En ny industri har under hösten sett dagen i Broby. Det gäller tillverkning av arbetskläder. Det är en norrköpingsfirma, som startat denna nya industri. För ändamålet inköpte man den Nicklassonska fastigheten invid stationen och den till denna hörande missionssalen, vilken på sin tid uppfördes av framlidne lantbrukaren Nils Nicklasson, men under senare tid icke för sitt ursprungliga ändamål varit använd. Här har man lämpliga lokaler och här finns jämväl tomtutrymme till utvidgning, ifall detta skulle bli behövligt. Ett tjogtal personer äro här dagligen sysselsatta. Detta är den andra fabriken i samhället, som till stor del sysselsätter kvinnlig arbetskraft. Vid bokbinderiet är ett liknande antal kvinnliga, men även manliga arbetare anställda.
Denna industriepok pågick i maximalt fem år och tycks helt ha fallit i glömska. Varför firman C.A. Petersson AB i Norrköping startade verksamhet i Broby är en öppen fråga. Tredje generationen efter C.A. Petersson driver ännu företag i textilbranschen i Norrköping. De har tyvärr inga upplysningar om den korta etableringen i Broby.
Nya missionshuset blir pingstvännernas Filadelfia
Pingstvänner etablerade sig i Broby omkring 1920, som en bönering kopplad till Betaniaförsamlingen i Vinnö (nuvarande Kristianstads kommun). Sommaren 1934 bildade man en egen fristående pingstförsamling i Broby, som kom att äga eller disponera en lokal på Storgatan, nära marknadsplatsen. Omkring 1950 flyttade en vaktmästarfamilj in i huset på Storgatan. Det var Holger Tydesjö (tidigare Persson) med hustru och en son. Under åren på Storgatan utökades familjen med ytterligare tre söner.
Pingstförsamlingen köpte Nya missionshuset vid Hövdingen 1953 och familjen Tydesjö flyttade dit. Holger Tydesjö var församlingens föreståndare och en flitig skribent i pingströrelsens tidning Evangelii Härold. Familjen bodde i lägenheten på bottenvåningen till 1956, då flytten gick till en nybyggd villa i västra Broby.
En av sönerna i familjen Tydesjö, Emanuel född 1950, berättar att missionshuset var gult när de flyttade in, alltså samma färg som när det revs i början av 2023. I trädgården öster om huset (nuvarande ICA:s parkering) fanns fruktträd och grönsaksodlingar. Söderut, mot Folkets hus, fanns en stor äng där det ibland hölls tältmöten.
I lägenheten på andra våningen bodde ytterligare en familj, som också tillhörde pingstförsamlingen. Denna familj bodde kvar till 1962 och flera hyresgäster avlöste varandra därefter.
Till skillnad från baptistförsamlingen på sin tid, så hade pingstvännerna i Broby pastorer. Dessa bodde dock aldrig i missionshuset, utan i egna villor. Bostäderna i missionshuset var avsedda för vaktmästarfamiljer, som mot en låg hyra såg till att salen var uppvärmd, ren och snygg inför gudstjänsterna.
Hyresgäster och vaktmästare söktes via annonser pingströrelsens veckotidning Evangelii Härold. Bostad i missionshuset ingick som en del i lönen. Klipp ur EH nr 41/1956 och 41/1962.
Församlingsliv
I församlingens verksamhet ingick möten och gudstjänster, där inte bara predikan, utan även sång och musik var viktiga inslag. Söndagsskolan och missionen var också av stor betydelse. Insamlade pengar blev till stöd åt unga missionärsfamiljer som reste ut och arbetade på andra kontinenter.
En omfattande och välbehövlig renovering gjordes då pingstförsamlingen övertog huset. Vid ett senare tillfälle, på 1960-talet, sattes ytterdörren mot Tydingegatan igen, liksom ytterdörren och farstun på missionssalens östra sida (se föregående foto). En ny ytterdörr togs upp några meter norrut på östra fasaden; det innebar att besökarna inte kom in direkt i samlingssalen, utan till en foajé varifrån man kunde gå in i samlingssalen genom en dubbeldörr. Denna dubbeldörr finns redan på fotot från 1962 ovan.
Pingstvännernas organisation i Östra Göinge har ändrats ett par gånger. Brobyförsamlingen upphörde 1955 och anslöt sig till den utpost som Knislinges pingstvänner redan hade bildat, knuten till Kristianstads pingstförsamling. Förklaringen till att Brobyförsamlingen lades ner vid denna tidpunkt, lär ha varit ekonomiska bekymmer efter den kostsamma renoveringen av det nya Filadelfia.
Utposten Broby-Knislinge hade egen pastor och fanns kvar till 1979. Det året bildade utposten Östra Göinge pingstförsamling, som ännu finns. Filadelfiahuset i Broby, som detta inlägg handlar om, behöll man fram till 1991. Knislinge hade egna lokaler, som kommer att beskrivas i kommande inlägg.
En byggnad med värde?
Östra Göinge kommun gav i början av 1980-talet ut ett antal skrifter med beskrivningar av byggnader och miljöer i de olika orterna. En viss bedömning av byggnadernas kulturhistoriska värde gjordes, som vägledning för fastighetsägare och framtida kommunala beslut kring bebyggelsen. Om Filadelfia i Broby skrev man ”… trots en del förändringar i form av igensatta fönster och en ny dörr har byggnaden ett visst värde. Den är typisk för väckelserörelsens samlingslokaler kring sekelskiftet”.
Sista epoken 1991-2023
Pingstförsamlingen sålde Filadelfiahuset till Uno Berg, som drev möbelbutik i grannfastigheten. Tillträdet skedde den 1 mars 1991. Uno Berg använde delar av huset som möbellager, medan bostadsdelen gjordes om till damfrisering och fotvård. Unos dotter Carina Sjöberg drev där damfriseringen Carinasalongen. Uno Berg avled 2017 och Carina Sjöberg ärvde fastigheten. Hon sålde den senare till Östra Göinge kommun med överenskommelse att driva sin frisersalong ytterligare en tid. I början av 2023 avslutades den sista epoken för missionshuset, som jämnades med marken.
/Ingela Frid, ingela@kulturhistoria.se
Källor:
Göinge hembygdsförenings arkiv, Broby hembygdspark: – Broby baptistförsamling, protokollsbok och matrikel. – Fotoarkiv.
Hässleholms baptistförsamlings arkiv, Skånes Arkivförbund, Lund: – Handlingar vid Skånes Distriktförenings av baptistförsamlingars årsmöten, årgångarna 1911-1932.
Östra Göinge kommuns arkiv: -Fastighetshandlingar, digitaliserade
Kristianstadsbladet, datum framgår i texten.
Sahrling, Rune. 2005. Pingströrelsen i Skåne – historia och utveckling. Värnamo.
www.digitaltmuseum.se
Wall, Krister & Åström, Hans (red.), 1985. Byggnader och miljöer i Göingebygd. Broby, Kulturnämnden, Östra Göinge kommun. Broby.
Muntliga källor: Emanuel Tydesjö, Carina Sjöberg, Thorwald Wämmerfors, Eva Håkansson, Eddie Martinsson och Gert Persson. Tack till Mikael Persson, Kristianstadsbladet och Henrik Arvidsson, Östra Göinge kommun.