Den 14 september 1924 invigdes Hanaskogs missionsförenings missionshus. Det byggdes strax söder om stationssamhället, på mark som 1912 avsöndrats från Hanaskogs gård och sedan styckats i tomter. Missionsföreningen var däremot inte ny, den hade redan funnits i ett fyrtiotal år och bygget var en gemensam ansträngning av församlingens medlemmar. Söndagsskola på Hanaskogs gård Den första… Läs mer »
Glimåkra medeltidskyrka revs under vintern 1836–37, den nya kyrkan byggdes 1837–39 och var klar för invigning 1843. Kyrkan byggdes efter 1835 års ritningar. Vid uppförandet av kyrkan frångick man till största delen den, troligen av A. Nyström, utförda ritningen och följde i stället den egna till Överintendentsämbetet insända ritningen. De flesta av de arkitekter som… Läs mer »
Sven Pettersson föddes i Oppmanna 1850. I unga år drabbades han av Amerikafebern och emigrerade. Han återvände till Sverige 1890, köpte hemmanet Knislinge nr 9, slog sig ner och bildade familj. Snart blev han en av ortens inflytelserika profiler med flera förtroendeuppdrag. Efter åren i Amerika var hans förnamn anglifierat och det är som Svan… Läs mer »
Nya missionshuset i Broby del 2 I inlägget Baptisternas missionssal i Broby berättade vi om Nya missionshusets tillkomst omkring 1910 och Broby baptistförsamling som bildades 1911. Församlingen upphörde år 1931 efter en stormig tillvaro. Därefter fortsatte ortens baptister samlas i missionssalen med jämna mellanrum, på initiativ av husets ägare, makarna Nils Niklasson och Bengta Jeppsdotter.… Läs mer »
Detta inlägg kommer att skilja sig från andra texter i vår blogg. Det är nämligen få av de helgade rum vi skrivit om i projektet som redan är så väldokumenterade och omskrivna som Lilla Hem och Betel i Glimåkra. Journalisten Gösta Olsson, bördig från Simontorp strax nordost om Glimåkra, har bl.a. skrivit Fallfärdig skyttepaviljong blev… Läs mer »
Järnvägen kom till Glimåkra 1886. Det var en förlängning av banan Kristianstad-Immeln, som hade blivit klar och invigd året innan. Glimåkra förblev banans ändstation fram till 1909, då sträckan vidare till Älmhult var färdig. I samband med detta frigjordes en del av det södra banområdet, som inte längre behövdes för omlastning då Glimåkra inte längre… Läs mer »
”Här sorla präster och kronobetjäning om varandra och rådfråga myndigheterna om vad de skola göra med oss som de säga avfällige galningar.”
På Kviinge gamla kyrkogård finns flera intressanta gravar. Ur ett kyrkokonstperspektiv är gravurnan över prosten Bengt Norlin och hans fru Abigael Sophie Schartau den främsta. Denna typ av urnor är mycket ovanliga och den har ingen motsvarighet i Östra Göinge kommun. I närområdet har det funnits en liknande, om än enklare, urna utanför Heliga Trefaldighetskyrkan… Läs mer »