Fotografi taget 1858 av Broby första kyrka, en romansk kyrka med brett västtorn. Till höger syns fasaden av gästgivaregården som vid denna tidpunkt var relativt nybyggd. Bild: Göinge Hembygdsförenings arkiv (beskuren).
Den första kyrkan i Broby var en romansk kyrka med brett västtorn. Det finns inga säkra uppgifter om byggår. Kyrkotypen förekom under perioden 1150–1250, vilket är en avgränsning i tiden. Det förekom uppgifter i ett visitationsprotokoll från 1822, om att kyrkan byggdes 1197 och att årtalet fanns med järnsiffror insatta i muren. Det har talats om torrmuren, men också bara ”muren”, oklart vilken mur. År 1830 skriver kyrkoherde Hartelius att det inte finns något som anger kyrkans ålder, ingen handling och ingen inskription. Detta skrevs åtta år efter att uppgiften om siffrorna i muren lämnats, vilket lämnar dessa uppgifter i en märklig dager. En rimlig datering sett till övriga kyrkor i Helgeådalen är att kyrkan byggdes under något av de sista årtiondena före 1200.
Av förklarliga skäl finns det inte många fotografier av kyrkan, men det som finns från 1858 ger en god uppfattning om dess utseende. Proportioner och helhetsintryck påminner mycket om Knislinge kyrka, och det är rimligt att anta att de är nära samtida. Kyrkans storlek anges till 42×13 alnar, vilket ger ca 25×8 meter (vilket bör avse absid, långhus och kor) Pehr Johnsson har lämnat en beskrivning av kyrkan som han funnit i kyrkans bokföring för 1665, dock utan att ange källan. Eftersom beskrivningen visat sig inte vara rätt transkriberad i alla stycken så ges i stället beskrivningen troget originalet och som helhet i transkription av Ingela Frid. Text inom parentes är tillägg och kommentarer.
***
Broby Kirchess Structur Med sin willkoor, paa Ornamenter, Mobilier och Indkomster.
1. Kierchkens biugning
Kirchken er opbiugdt aff graasteen, med et Taarn sampt Waabenhuuss, alt tillhobe aff graasteen muuret, och lagt med blye. Inden er kirchken hwellnet, och hwellningen er Malet, men waabenhusset er lagt med lofft. Kirchken haffwer 9 winduer, 1 westen till, 5 sönder, och 3 Norden. Der er et smucht Altare, aff billedhuggeri, och stofferet. Item een skiön Praedichestoel aff billethuggerie, med een himling offwer, och gammell stoffering. Skunch (läktare) och stole ny aff reent Eege Timmer, och eij stofferit. Funten er opmuuret aff graa steen. Gulffwet er lagt med Muursteen saawell i kirchken som i waabenhuuset. Kirchegaardtz muuren er opmuuret aff graasten, och lagt de treij parter med spaan, den fierde part med Tagsteen, dog forfallden, der ere 5 laager och een Port, Ingen kichelade, eij heller kirchehuuss.
2. Kirchens Ornamenter och Mobilier
Een Missehage ll aff rödt caffa (en sorts ylletyg) och med guldsnorer stofferet
Een nye Misseskiorte och een gammell
Een nye Missedug
Een skiön kallch och disk forgylt
Een liden söllff kallch och disk at bruge i sognebud
Een liden kalch och disk aff Tin som brugtis i feidetid
Eet par store messing liusestager
2 Tinflasker
Een molloje och eet bechken udj funten
Een klochke udj Taarnedt, Jernstang, 4 öxer och een spade, een Brudekrone aff söllff forgylldt.
Böger
Een dansk Bibel in folio
Een dansk Bibel in Octavo i 4 bind, sidste Edition
Een Gradual och een Psalmebog
3. Kirchens Indkomster
Bestaar udj Tredings Tienden, noget landgillde, jord skylld och Tafflepenge med krunepenge.
Decimantes ere : 50, foruden praeste och deignegaard. (decimant= gård som betalar tionde till kyrkan)
Tienden
Bestod Anno 1650 aff Welb. Steen Ridtz till Wandaass for affgifft
Rug… 13 t(unnor) 2 skiepper
Korn… 20 t(unnor)
Er med ¼ part forhoygning tillsammen
Rug…. 16 2/3 t(unnor)
Korn… 25 t(unnor)
Foruden denne offwerskreffne affgifft 13 tönder 2 skiepper Rug, 20 t(unnor) Korn, som Sognemendene giffwer till Kirchen, yder de ungeferlig (tomrum) pd Rug och biug (= korn) till welb. Steen Ridtz till Wandaass, formedellst de tienden i wegen eij kand fremaage for den lange och beswerlige weij, hwilchen kirchken well kundet kommet till beste, om sognemendene sellff, tienden modte niude.
Landgildet smör
Jenss Sönnessön i Orarp och Broby sogn… 2 pd
Jordskyld smör af kirchens jorder
Niellss Maathissön i Tydinge for 4 aagre á 5 ½ skieppeland och 5 aagerlöder à 3 Les/Ls… 1 pd
Peder Tröllssen i Nyre for nogen ager…. 1 pd
Swend i Simmestorp och Hiersaass sogn, for en ager i Kalldiss Wangekulde a 7 skepeland… 1 pd
Tafflepenge
Kand belöbe sig ungefer… 2 dlr
Cronepenge
Importerer uwist, somme aar meere, somme aar mindre.
Hwad kirchenss behollden Middell eller gielld sampt extraordinaris udj Stedtzmaall, findiss aarligen udj Rechningen och Kirchestoellen indfört.
Datum Broby Praestegaard den 17 Febr. 1665.
***
Kyrkoherde Hartelius lämnade 1830 följande beskrivning av kyrkan och dess inventarier: Kyrkans innanrede: Altaret i öster, predikstolen på södra, och dopfunten i choret på norra sidan af kyrkan. I choret står altaret och på sidan i choret är en stol för klockaren och en stol gent emot för brudfolck. I kyrkan äro tvenne rader stolar från choret ned till västra ändan af kyrkan. Tornet som i väster är hopbyggdt med kyrkan är äfven inrett till stolsrum och försedt med valf af murtegel. I tornet hänga trenne ringklockor af malm, och där finns ett slaguhr temmeligen stort, men går blott 24 timmar emellan hwarje dragning. Uhrtaflan och visarna sitta utan på tornet. Nybygget som börjar vid stora gången af kyrkan, har tvenne rader stolar å östra och wästra sidan, och en läcktare vid norra ändan. … Läktaren flyttades 1760 från den gamla kyrkan till nybygget.
Dopfunten med krona af träd. Själva funten håller på huvudet en af träd gjord ängel. På kronan står flera bilder föreställande människor och på en upphöjning på kronan står Johannes döparen afbildad såsom döpande messias…. I kyrkan finns tvenne monumentra målade på duk. … öfver en kyrkoherde Finjanus & familie med latinsk inskription samt årtalet 1670…. Den andra är öfver en kyrkoherde Orman & famlilie…. Daterad anno 1705. Fem stycken gamla värjor hänga i kyrkan, hvilka tillhört aflidne och i Broby begrafne. … Trenne stycken murade gravkällare är i kyrkan, men man vet icke vilka familjer de tillhört. De blefvo täckte vid den reparation som tillställdes 1829. På kyrkogården finns en enda hel och läslig gravsten, den är från 1822. Kyrkans silver: En kanna om 104 lod med inskription (på latin) daterad anno 1707. Pastor Jakob Orman… en kalk med paten och lock, väger 90 lod… daterad 16 april 1598. En mindre sockenbudskalk och paten, väger 23 ¼ lod. En oblatask med lock, väger 22 lod.
Om dopfuntens anskaffande kan vi läsa följande i bokföringen från 1705:
Reparationsomkåstnat
Efter föregången Correspondence wederbörande emellan. Nembl:
Een nÿ Funt med behörig Krona öfwer uti wackert bilt huggare arbete, hwarföre betalt efter nogaste Accord till Mäster Petter Norman i Christianstad emot des q:s: 18 Julii 1705…50:-
Måhlaren Mester Hendrik Hendriksson i Christianstad för bemelte funts åg Cronas Stofferande med oljefärjor åg guld, samt des skiutzande inberäcknat, bekom:t efter qvit:ce d: 15 Octob: 1705…30:24:-
Smeden Nils Bengtson för jern beslag till at hängia Cronan uti, bekom:t: efter dess qvit:ce d: 20 Sept 1705 …18:-
Muhrmästaren Ingeman Nicklasson för en biälckes inmurande till bemelte Crones hengiande, betalt, efter des qvit:ce d:20 Sep 1705…16:-
Timmer Mannen Swen Persson för et nyt gålf under nya funten, bekom:t efter des qvit:ce d: 16 Sep 1705 … 10:-
För funtens hemtande i från Christianstad 2 ½ mÿhl wäg bet. Efter qvit:ce d: 22 Ap: 1706… 30:-
(Transkriptionen ur 1705 års räkenskaper utförd av Ingela Frid)
Predikstolen kan ha tillverkats av Mogens Snedker eller en kollega till honom. Snedker kan ha haft en verkstad i Broby vid tillfället. Det finns ingen 100% klarhet i det sammanhanget. Om Snedker tillverkat predikstolen så kan vi i tid placera den till sent 1500-tal. En liknande predikstol, tillverkad 1593, finns i Hjärsås kyrka. Broby och Hästveda kyrkor fick nya klockor 1697. Klockan i Broby hade varit sprucken och obrukbar under många år. Båda klockorna göts i Wä efter att man först vägt de gamla i Kristianstad. Broby kyrka fick också en ny klockestol som kunde bära klockan.
År 1788 lagades kyrkans torn av murmästare Nils Billing som fick 202 riksdaler för arbetet. År 1797 ersattes taket med ett av valsat koppar till ett pris av 1304 riksdaler. År 1823 täcktes taket på den gamla kyrkan med liknande kopparplåt till en kostnad av 3800 riksdaler. År 1828 lades ett nytt golv i gamla kyrkan och 1847 uppstod sprickor i kyrkans torn, det måste säkras med 5 järnankare till en kostnad av 400 riksdaler. Fyra år senare blev kyrkan vitmenad, kostnad närmare 300 riksdaler. Det hade alltså lagts en hel del pengar på kyrkans underhåll bara några årtionden innan man valde att riva den. Pehr Johnsson ansåg att det är obegripligt att kyrkan revs, han menar att det berodde på att församlingen hade mycket pengar och ville ha en ny kyrka oavsett den nuvarande kyrkans skick.
Kyrkan var enligt Johnsson lika stark som de andra medeltidskyrkorna i trakten, och tillräckligt rymlig för invånarantalet. Så sent som 1759 hade ett 18 alnar långt och 20 alnar brett (ca 11×12 meter) tillbygge uppförts. Kyrkan tycktes var i bra skick och kunna använts några århundraden till. Uppfattningen om kyrkans skick kanske Johnsson bygger på Brunius rapport från sitt besök i kyrkan i slutet av 1840-talet.
Brunius besökte alltså Broby kyrka någon gång under sent 1840-tal och gav följande beskrivning: ”Broby kyrka… tornets nedersta afdelning betäckes med ett korsvalf, de öfra med bjelklager. Skeppet har tvenne, koret ett korshvalf, rundelen hjelmhvalf. Tornets öfversta del har en tvådelad glugg å hvarje smalare, och två sådana å hvarje bredare sida, samt ett nichprydt röste åt söder och ett åt norr. Å skeppets södra sida är en ingång, och en motsvarande å dess norra har i sednare tid blifvit bortbruten vid uppförande af en vanprydlig utbyggnad med kupig träbotten. Alla omgifningsmurar ha skråkantiga socklar, dubbla båggesimser, och äro uppförde af vältuktad gråsten med listverk, hörn, omfattningar och bågar af finhuggen sandsten. Alla korshvalf äro i spetsbågestil af tegelsten. Kyrkan som är ansenlig och välbyggd, har lidit af en häftig eldsvåda, som till betydlig del skadat hennes finare partier.” Inget nämns om vilka skador branden orsakat eller vad som avses med ”finare partier”. Sten som utsätts för eld blir skör, och möjligen kan detta ha påverkat kyrkans hållfasthet. Brunius hävdar också möjligheten att kyrkan varit en försvarskyrka, vilket tillbakavisas av flera nutida auktoriteter, som exempelvis konsthistorikern William Andersson.
Kyrkan döms ut och säljs på auktion
Biskopen och Kyrkostämman i Broby var av en diametralt motsatt uppfattning än både Pehr Johnsson och Brunius. Vid biskopsvisitationen 1830 nämndes att: kyrkan vid större nattvardsgångar och andra tillfällen icke var nog rymlig” varför en tillbyggnad borde genomföras snarast. I december 1866 tillsattes en kommitté som tillsammans med en byggmästare skulle utreda om man skulle reparera eller bygga om kyrkan. Den 9 juli 1868 visiterade biskop W. Flensburg i Broby och han hade många och stora anmärkningar att göra: Kyrkan befanns vara dålig och i flera afseenden ytterst bristfällig. Tornet syntes starkt buktande synnerligast å dess sydvästra del. I det inre förmärktes oroande rämnor å valvbågen mellan tornet och kyrkans skepp. Till utseendet vådliga rämnor visade sig jämväl å sakristians valv och sidomurar. Trävalvet i kyrkans norra sidobyggnad var vanställt av takdropp förorsakat därav att av vad som uppgavs takets kopparbeklädnad bortförts av vinden Taket hade dock blivit tillfälligt lagat. Predikstolen skulle dessutom ha varit: ”så vanprydig att den kunde icke skäligen bibehållas”.
Skillnaderna i omdömen är som synes enorma över en så kort period som några årtionden. Det märkligaste är nog det nedsättande omdömet över en predikstol tillverkad av Snedker, särskilt som en likadan fanns till beskådande i Hjärsås. Det finns några möjligheter: Predikstolen var inte tillverkad av Snedker, den var skadad– kanske av den tidigare nämnda branden, eller så fanns andra, mer dunkla motiv kopplade till kyrkostämmans önskan om ett nybygge.
Det dröjde till november 1868 innan kyrkostämman tillstyrkte en nybyggnad. Den 20:e november samma år ansågs tornet vara i så dåligt skick att man beslöt ta ner klockorna och ställa dem i en klockstol på kyrkogården. Arkitekt Wold visade en ritning på en kyrka i götisk stil. Ritningen uppskattades, men inte kostnaden för bygget. Kyrkostämman önskade ny ritning på en kyrka i samma stil, men den fick inte kosta mer än 30 000 riksdaler och värdet av den gamla kyrkan. Den 28 februari 1869 godkändes den nya ritningen och under 1871 revs den gamla kyrkan.
Resterna av Broby medeltidskyrka såldes ut på tre auktioner. Den första hölls den 22 oktober 1873, då såldes brädor, plankor m.m. Auktionens 131 poster inbringade 346 kronor. Den 27 december 1873 såldes inventarier. Ett bockbord från denna auktion hamnade så småningom i Göinge hembygdsförenings ägo. En svartpolerad pulpet kostade 1,25 och dopfunten 4,25. Kyrkovärd Måns Johnsson köpte predikstolen för 11,25. Han köpte även flera andra mindre föremål.
Ett märkligt skåp
Måns Johnsson var storköpare även vid den avslutande auktionen 27 augusti 1874. Han köpte bland annat ett tak till dopfunten för 2,20 och kapitäl till altaret för 4,25, samt diverse tillbehör till altaret för 10.30. Inventarieauktionerna gav totalt 579,49. Av altaruppsatsen och delar av predikstolen blev det ett praktfullt skåp. Det var snickare Johan Wilhelm Fredriksson som förfärdigade skåpet. Det var länge i privat ägo, men finns nu i Broby kyrka, i den södra korsarmen.
Predikstolen stod länge som ett duvslag utanför en gård i samhället och kom sedan till Kulturen i Lund. Den var dock i så dåligt skick att den senare kasserades. Målningarna som funnits på läktaren förvaras på Kulturen i Lund. Av altaret finner man enligt uppgift pelarna uppsatta till en öppen veranda på Folkets hus i Broby. Om altartavlans öde vet man inget. En snidad figur från altaruppsatsen, föreställande evangelisten Johannes, står numera på predikstolen i Norra Strö kyrka, väl synlig för församlingen
/Nils-Åke Sjösten, bianca2010@live.se
Källor:
Brunius, C G. 1850. Skånes Konsthistoria för medeltiden. (s 152-153)
Edvardsson, Viggo. 1987. ”Broby medeltidskyrka såldes på tre auktioner”, i Kristianstadsbladet 15/4 1987.
Frid, Ingela & Nils-Åke Sjösten. 2020. Norra Strö kyrka, andlig utpost och pionjär i gammal kulturbygd. Vinslöv. (s 91)
Jacobsen, Henrik. 1993. (diss.) Romanske Vesttårne, deres indretning og funktion, Vesttorne för 1300 i det middelalderlige Danmark öst om Storebaelt. (s 146)
Johnsson, Pehr. 1935. ”Östra Broby kyrka, den gamla och den nya”, i Lunds stifts julbok 1935 (s 40-52)
Karlson, William. 1944. ”Petter Norrman, en kyrklig träskulptör i Skåne under barocken”. I: Gärds Härds Hembygdsförenings årsbok 1944. Degeberga.
Persson, B. E. 1979. ”Broby gamla kyrka och dess tillhörigheter 1830” i Norra Skåne 29/1 1979.
Kristianstadsbladet 27/3 1982; 26/2 1986
Norra Skåne 29/8 1984; 11/4 1988
LANDSARKIVET I LUND:
Östra Broby kyrkoarkiv (SE/LLA/13515), Räkenskaper för kyrka L I a:1 (1662-1707).
Domkapitlets i Lund arkiv (SE/LLA/13550), Allmän serie F II ja:45 (1828) ”Kyrkornas märkvärdigheter”.