Broby 1800-talskyrka

Av | 24 april, 2023

Broby andra kyrka 1874 – 1930

Broby andra kyrka (1874-1930). Vykort från sekelskiftet 1900.

Medeltidskyrkan i Broby, se tidigare inlägg.

År 1866 tillsatte kyrkostämman en kommitté som ”i samråd med en byggmästare eller i ämnet sakkunnig person”, skulle utreda om reparation eller ombyggnad av medeltidskyrkan skulle genomföras. Ärendet togs åter upp 27 maj 1867, då beslut togs om besiktning av kyrkan under sommaren och att en ritning för ombyggnad eller ett eventuellt nybygge skulle tas fram. Den 9 juli 1868 visiterade biskop W Flensburg kyrkan och han hade flera stora anmärkningar att göra på byggnaden. I november 1868 gjorde byggmästare L P Lövgren den bedömningen att en nybyggnation var att föredra. Efteråt har det diskuterats av flera författare, som exempelvis Erik Norling och Pehr Johnsson, om medeltidskyrkan var i så dåligt skick som det påstods. Det kan ha varit så att församlingen önskade sig en ny modern kyrka oavsett, och dessutom hade ekonomiska medel att genomföra sina intentioner. 

Den 28 februari 1869 visar den danske arkitekten Ludvig Woldh (1839–1923) ritningarna till en ny kyrka. En ny enkel kyrka i ”götisk” (gotisk) stil skulle byggas i medeltidskyrkans ställe. Kyrkan skulle vara 36 fot bred (11 meter), 113,5 fot (34,5 meter) lång samt ett kors med 34 fots (10,4 meter) bredd, och 80 fots (24,5 meter) längd, och ge plats för ca 800 personer. Den 10 mars 1870 konstateras att ett anbud på över 40 000 riksdaler vara för högt. En långkyrka i stället för en korskyrka kunde fås 6000 riksdaler billigare. Saken var uppe till diskussion, men det blev en enkel korskyrka till sist, utifrån en modifierad ritning av samma arkitekt. Det enhälliga beslutet om nybygge kan ha grundats på att den slutliga offerten var på 32 300 Riksdaler, varav 25 995 redan fanns i kassan (Kronan ersatte riksdalern 1873). Det visade sig dock senare att offerten överstegs med god marginal. I protokollet från den 10 december 1870 görs en genomgång av församlingens tillgångar och kommande intäkter fram till och med 1873. Det konstateras att det är brist på timmer, men för att avhjälpa detta och få ner kostnaderna, så föreslås också att ta tillvara allt dugligt timmer från den gamla kyrkan.

Den 14 juli 1871 sägs det i protokollet att den gamla kyrkans koppar och blytak skall tas ner. Arbetet skall ”genast påbörjas”. Kopparn och blyet såldes sedan. Den 2:a november 1872 nämns att kommitteen denna dag synat grundmurarna till det nya templet, vilka godkändes utan anmärkning. I samma protokoll sägs att byggmästare Hans Andersson förevisat ett prov på de nya kyrkbänkarna. Den 20 maj 1872 beslutas att säga upp alla kyrkans utstående fordringar till omedelbar betalning för att kunna färdigställa bygget, vilket säkert ledde till ekonomiska problem för flera i bygden. Under 1872 diskuteras inköp av inventarier till kyrkan, som en ny altartavla, alternativt en kristusbild gjuten i zink enligt Thorwaldsens modell, och en orgel.

Thorwaldsens kristusbild. Källa: Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1859520

Diskussionen rörde frågan om det skulle bli en staty som altarprydnad i stället för en målning. Några önskade sig något plastiskt. Altarprydnader till en kostnad av 520–1800 riksdaler, dels i zink, dels i gips föreslogs. Omröstningen i frågan visade att sex ledamöter ville ha en altartavla, och två ville ha ovan nämnda kristusbild. Beslut togs om att en altartavla skulle inköpas. Orgeln valde stämman att skjuta på framtiden och ta på avbetalning. Nämnas bör att det till sist blev Pastor Gustav Lundberg som fick måla altartavlans kristusbild.

I kyrkostämmans protokoll av den 8 augusti 1873 sägs: Platsen för öfverblifven grus och obrukbar sten…. Uti den midtemot kyrkogården på östra sidan belägna korran, till vahrs fyllning redan från tidigare tid tillbaka betydlig mängd grus och sten blivit förd  … beslutet blev att: obruklig och öfverflödig sten och grus efter kyrkobyggnad m.m. skulle i nämnda kärr försänkas.

Bygget visade sig inte bli rakt igenom så lyckat. Det gavs många klagomål på bygget vid slutbesiktningen 1873, det rörde sig om allt från felklippt takplåt till fuktskador. I Kristianstadsbladet 21/1 1874 finns till sist en liten notis på sidan tre: Invigning af ny kyrka i Broby församling Ö Göinge Contract förättades af Biskopen och Proconcelleren m.m. D:r W Flensburg den 11 dennes.

Akustiken visade sig vara dålig, kanske till viss del beroende på kyrkans innertak av trä. Man tvingades till sist uppföra en extra predikstol vid sidan om långhusets främre del. Kyrkan hade tre klockor, samtliga från 1700-talet. En orgel kom på plats efter några år, denna byggdes av orgelbyggare Anders Victor Lundahl (1846–1903), den kostade 3600 kronor och invigdes den 29 mars 1880. Vid besiktningen bedömdes den som ett ”särdeles gott arbete”. Kyrkans uppvärmning skedde med en stor järnugn vars rörledning gick genom trätaket, ett arrangemang som senare visade sig bli fatalt.

Interiör från den nybyggda kyrkan.
Det sorgliga slutet torsdagen den 6 mars 1930.

Under förmiddagen torsdagen den 6 mars hölls en passionsgudstjänst i kyrkan. Det hade eldats i de stora järnkaminerna och förmodligen hade elden uppstått där en av rökgångarna gick genom trätaket. Branden upptäcktes en timme efter gudstjänsten. Den fick ett snabbt förlopp och bara några av kyrkans mindre värdesaker kunde räddas. Klockorna och alla större föremål förstördes. Av interiören fanns endast förkolnade rester kvar och bara yttermurarna återstod av byggnaden. Bland det förstörda fanns två porträttmålningar, det ena föreställande kyrkoherden Fiunianius, målad 1673 och den andra målad 1701, föreställande prosten Jacob Orman. Tornet brann i närmare en vecka innan tornspiran rasade ner. Undersökningar visade senare att murarna med några reparationer kunde användas till den kyrka som står på platsen i dag. Den kommer att beskrivas i ett senare inlägg.

/Nils-Åke Sjösten,  bianca2010@live.se

Källor:

Norling , Erik. 1988. ”Endast några få föremål kunde räddas ur den eldhärjade kyrkan”, i Kristianstadsbladet 11 april 1988

Johnsson, Pehr. 1935. ”Östra Broby kyrka, den gamla och den nya”, i Lunds stifts julbok 1935 (s 40–52)

Kristianstadsbladet 5 januari 1974; 21/1 1874

LLA (Landsarkivet i Lund):
Östra Broby kyrkoarkiv (SE/LLA/13515) KI:2   (1863-1882)
Östra Broby kyrkoarkiv (SE/LLA/13515) KIII:2 (1863-1895)
Östra Broby kyrkoarkiv (SE/LLA/13515) L I A:4   (1824-1884)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Victor_Lundahl

IbRasmussen – Detail from Image:Vor Frue Kirke Copenhagen altar.jpg, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1859520