Kviinge kyrkas inventarier

Av | 15 augusti, 2022

I förra inlägget beskrevs Kviinge kyrkas byggnadshistoria. Här följer en genomgång av de viktigaste inventarierna.

Dopfunten

Med dopfunten återvänder vi till kyrkans byggnadstid. Dopfunten höggs troligen någon gång under 1190-talets sista år av ”Tove Lärling”, lärling till Tove Stenmästare. Dopfuntarna i Kviinge, Knislinge och Oppmanna visar en allmän stilgemenskap. Den ursprungliga foten till funten är borta, men ersattes av en ny 1954, ritad av Erik Cinthio. Bilderna runt funten förmedlar berättelser ur bibeln  och om tillvarons innersta väsen. Det stora dopfatet i driven mässing tillverkades 1645, liksom dopskålen skänktes det till kyrkan av Jens Peder Olsager. 

Till vänster: Dopfunten huggen av Tove Lärling, ovan dopfatet tillverkat 1645 och skänkt av ”Jens Pederssen udi Olsager”, d.v.s. Ålsåkra; ett hemman i Kviinge socken någon kilometer söder om kyrkbyn.
Foto: Nils-Åke Sjösten.

Predikstol och altaruppsats

Predikstolen i Kviinge har tillskrivits Statius Otto von Lüneburg. Den tillkom 1605. I sin senare gärning kallades han bland annat 1611 till Malmö för att tillsammans med Jakob Kremberg utföra altartavlan för Sankt Petri kyrka. Statius Otto har tillskrivits skulpturverken på många predikstolar i Skånska kyrkor, bland andra den i Färlöv. Han kom så småningom i tjänst hos Christian IV. Professor Gregor Paulsson (1915) talar i sin akademiska avhandling om en grupp predikstolar som kallas Kviingegruppen.

Till vänster predikstolen tillverkad av bildhuggare Statius Otto, daterad 1605. Till höger Maglovaltaret skapat av skulptören  J N Coldingius, 1671. Foto: Nils-Åke Sjösten.

I tidiga skrifter benämns altartavlan i Kviinge för Maglovaltaret efter kyrkoherde Maglow (1621-1700), som beställde den 1671. Maglov ansåg inte att den medeltida altaruppsatsen stämde överens med tidens krav. Skulptören som skapade den hette Jan Nicolai Coldingius och den målades av Jac Per Traegardus.

Orglarna

Den första orgeln i Kviinge kyrka byggdes 1835 av den kände orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand (1797-1844). Orgeln med orgelläktaren kostade 2177 riksdaler, det vill säga 47 riksdaler mer än kyrkans takstol, eller motsvarande halva koppartaket.

Strandorgeln på den gamla läktaren i Kviinge kyrka.

Strand var en av Sveriges främsta orgelbyggare och upphovsman till ett 80-tal orglar. Hans mästerverk i Lunds domkyrka har 61 stämmor och fyra manualer.

Det beslutades 1931 att en ny orgel skulle uppföras i Kviinge kyrka av orgelbyggare Carlsson. Genom musikdirektör A Halls försorg sparades tre pipor från Strandorgeln. År 1981 sattes dessa pipor i Strandorgeln i Gryts kyrka, vilket gjorde den till en av de få kompletta Strandorglar som finns bevarade i Sverige. Den nuvarande orgeln i Kviinge kyrka är byggd 1983-84 av Johannes Künkel.

Kyrksilvret

Av kyrksilvrets delar är nattvardskalken (kommunionskalken) och patenen de intressantaste. Kalken från 1609 är tillverkad av Vä-mästaren Hans Klausen och härstammar från kyrkoherde Claus Pedersens tid. Kalken är av förgyllt silver i rikt drivet och ciselerat arbete. Cuppan har mittrand, och dess fot är klädd med drivna akantusblad. På fotens insida finns två stämplar: Vä stadsstämpel samt H. K. i monogram. Hans Klausen var en av de främsta  bland sin samtids nordiska konstnärer. Samtliga av Klausens verk i Broby, Kviinge, Kristianstad, Mörrum, Nävlinge och Vankiva finns bevarade.

Inskrift på kalkens fot: ”Denne Kalck Blef Giort Thil Qvidinge Kierke i Göinge Herrit Anno 1609.” Patenen (Oblattallriken) är av förgyllt silver och den är gjord av samme mästare. Patenen har på undersidan inskriptionen: HR CLAUS PEDERSÖNN LOD GIÖRE DENNE TIL QVIDINGE. –  VEBGE – SÖN. 1609. Av det äldre silvret kan även nämnas oblatasken som tillverkades 1762.

/ Nils-Åke Sjösten, bianca2010@live.se

Källor:

Landsarkivet i Lund: Kviinge kyrkoarkiv (SE/LLA/13222)

Regionmuseet i Kristianstad: Leon-Nilsson, Torsten, ritningsarkiv

Borgman, Harry. 1962. Kviinge kyrka. Okänd ort.

Paulsson, Gregor. 1915. Skånes dekorativa konst under tiden för den importerade renässansens utveckling till inhemsk form. Lunds universitet (diss.), tryckt i Stockholm.

Sjösten, Nils-Åke. 2014. Kviinge kyrka under 800 år. Knislinge/Vinslöv.

Svenskt biografiskt lexikon. 2007-2011.

Tynell, Lars. 1921. Skånes medeltida dopfuntar. Kungl. Vitterhetsakademien, Stockholm.

Ångström, Inga-Lena. 1992. Altartavlor i Sverige under renässans och barock : studier i deras ikonografi och stil 1527 – 1686.  Stockholms universitet (diss.).