Norlin-Schartaus gravurna i Kviinge

Av | 25 mars, 2021

På Kviinge gamla kyrkogård finns flera intressanta gravar. Ur ett kyrkokonstperspektiv är gravurnan över prosten Bengt Norlin och hans fru Abigael Sophie Schartau den främsta. Denna typ av urnor är mycket ovanliga och den har ingen motsvarighet i Östra Göinge kommun. I närområdet har det funnits en liknande, om än enklare, urna utanför Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad.

Foto: Nils-Åke Sjösten

Bengt Norlin föddes 1 dec 1787 i Häljarps by, Tofta socken i Rönnebergs härad. Han prästvigdes i Lund 15 dec 1811 och tillträdde som domkyrkoklockare 1822. Han var även vicepastor hos sin blivande svärfar: kyrkoherde Henric Schartau. Henric Schartau (1757-1825), var präst och väckelsepredikant. Han blev förste komminister vid domkyrkan i Lund 1793, en tjänst han behöll till sin död. Schartau uppmärksammades för sina själavårdande predikningar. Han påverkade på så vis flera unga präster, och hans lära spreds framför allt i Skåne och på västkusten – den schartauanska väckelsen.

Vi har anledning att återkomma till den schartauanska väckelsen i bloggen framöver.

Bengt Norlin och Abigaels Schartaus vigsel ägde rum 6 aug 1823 i Lund. Bengt Norlin utnämndes till kyrkoherde i Kviinge och Gryt 30 april 1836, tillträdde 1837 och fick strax därefter titeln prost. Familjen flyttade från Lunds domkyrkas klockarboställe till Kviinge prästgård den 25 april 1837. Två drängar och två pigor följde med.

Bengt Norlin avled 29 nov 1848 av en leversjukdom. Abigael Sofia Schartau, född 1 okt 1789 i Lund avled 1 maj 1847 av bröstinflammation. I graven vilar också två av parets barn, vilka omnämns på urnans motstående sida: Anna Matilda Charlotta Lovisa Norlin född 5 november 1828 i Lund, död 6 sep 1844 av bröstinflammation och Henric Johan Norlin född 4 december 1825 i Lund, död 9 feb 1846 av lungsot.  

Abigael Schartaus död kungjordes bl.a. i Helsingborgsposten (8 maj 1847)

Parets efterlevande barn

Bengt Norlin och Abigail Schartau fick sex barn, samtliga föddes i Lund. En dotter dog i späd ålder. De lämnade alltså efter sig tre omyndiga barn. Kungl. Maj:t beslutade om extra nådår för dem, dvs de fick bo kvar i prästgården och bli försörjda av församlingen. Vad hände då sedan med dessa barn? Dottern Cathrine flyttade åter till Lund, gifte sig med en inspektor Arvid Henrik Persson. De fick flera barn. Cathrine dog i Lund 1872. Sonen August Wilhelm blev bokhållare på några större lantbruk, han gifte sig aldrig och avled i Svalöv 1893.  Dottern Henrica blev mamsell i några prästgårdar och andra ”bättre” hem i Småland och Halland, hon gifte sig aldrig. Hon slutade sitt liv i Halmstad 1899. 

/Nils-Åke Sjösten, bianca2010@live.se och Ingela Frid, ingela@kulturhistoria.se

Källor:
Kyrkoarkiv: Lunds domkyrko-, Tofta samt Kviinge församlingar
Schartau Henric urn:sbl:6365, svenskt biografiskt lexicon (artikel av Anders Jarlert), Wikipedia
Skånska nationen före afdelningarnes tid, av Carl Sjöström 1897, publicerad på runeberg.org
Urklipp: http://tidningar.kb.se