Tornets bottenvåning täcks av ett kryssvalv, en valvform som är vanlig under 1500- talet. Långhuset och de västra delarna bestående av den romanska torndelen och det senmedeltida tornets östra halva är möblerat med bänkar. Mellan de båda tornen samt mellan det äldre tornet och långhuset finns gavelmurarna kvar med spetsbågiga tornbågar. Den äldre torndelen har… Läs mer »
Gryts kyrka och by ligger i ett välbevarat kulturlandskap. Bebyggelsen består huvudsakligen av äldre gårdsbyggnader och fornlämningsområdet norr om kyrkan är en länk till bygdens förhistoria. Även kyrkan har en ålderdomlig karaktär. Till denna karaktär bidrar även kyrkogårdsmuren med dess grova täckhällar, stigluckorna och sockenstugan med fjälltegeltaket. Kyrkans äldsta byggnadshistoria är till stora delar okänd,… Läs mer »
Med gamla kyrkogården menas den som omger Kviinge kyrka. Denna byns äldsta kyrkogård har använts (minst) lika länge som kyrkan har funnits. Det betyder att den närmaste dateringen som kan göras är att kyrkogården är tidigmedeltida. Muren runt kyrkogården är delvis från 1700-talet. I räkenskaperna noterades 1722 att muren var förfallen och behövde repareras. Åren… Läs mer »
Kyrkans byggnadshistoria beskrivs i ett tidigare inlägg. Här följer en kort redogörelse över kyrkans inre. Men först ett par ord om de senaste seklernas om- och tillbyggnader av kyrkan. Dessa har varit många genom århundradena och det finns inte utrymme att ta upp alla. De viktigaste kan i korthet beskrivas enligt följande: År 1803 beskrevs… Läs mer »
Byggnadshistoria Knislinge kyrka från öster, foto: Nils-Åke Sjösten. Knislinge kyrka från söder, brefkort 4156c, N:s L, Sthlm. Knislinge kyrka, helgad åt S:t Hans, började byggas före sekelskiftet 1200. Bygget anses vara utfört av Tove Stenmästare (även kallad Knislingemästaren) och han högg även dopfunten. Detta antagande bygger på tesen att byggmästaren som regel även högg funten. Några skulpturala… Läs mer »