I förra inlägget presenterades Kviinge kapellkyrkogård, som togs i bruk 1887. På 1940-talet blev det tydligt att församlingen snart skulle behöva ännu fler gravplatser. Lösningen blev att anlägga en ny begravningsplats, som utvidgning av kapellkyrkogården söderut. Åren 1948-49 köpte församlingen loss marken från Kviinge nr 10 (Sigridslund) och Kviinge nr 14, som ägs av Västerslövs… Läs mer »
I början av 1800-talet började man inse att utrymmet för nya gravsättningar på Kviinge gamla kyrkogård skulle ta slut på sikt. I samband med laga skiftet 1828-31 passade man därför på att avtala inom skifteslaget om en bit mark för kommande begravningsplats. Den förlades en bit utanför bykärnan, i enlighet med då gällande lag och… Läs mer »
I förra inlägget beskrevs Kviinge kyrkas byggnadshistoria. Här följer en genomgång av de viktigaste inventarierna. Dopfunten Med dopfunten återvänder vi till kyrkans byggnadstid. Dopfunten höggs troligen någon gång under 1190-talets sista år av ”Tove Lärling”, lärling till Tove Stenmästare. Dopfuntarna i Kviinge, Knislinge och Oppmanna visar en allmän stilgemenskap. Den ursprungliga foten till funten är… Läs mer »
Kviinge kyrka ligger på den norra delen av Kristianstadsslätten, där den bryts av mindre skogsområden och vid den plats där Helgeå möter sitt biflöde Almaån. Kyrkan är som många andra kyrkor i området ett exempel på en tidigmedeltida östdansk kyrkobyggnad. Byggnadsstilen är följaktligen romansk, dess form är typisk för tiden, ett rektangulärt långhus, ett lägre… Läs mer »
På Kviinge gamla kyrkogård finns flera intressanta gravar. Ur ett kyrkokonstperspektiv är gravurnan över prosten Bengt Norlin och hans fru Abigael Sophie Schartau den främsta. Denna typ av urnor är mycket ovanliga och den har ingen motsvarighet i Östra Göinge kommun. I närområdet har det funnits en liknande, om än enklare, urna utanför Heliga Trefaldighetskyrkan… Läs mer »