Lokstallet som blev missionshus

Missionsvännerna i Broby ha inköpt, för 1,800 kr., Hästveda-Karpalunds järnvägs nu utdömda lokomotivstall därstädes, hvilket hus med sin kapellartade bygnadsstil (sic) passar ej illa för ändamålet, beläget som det också är invid järnvägsstationen. Man arbetar nu med att inreda huset för det nya ändamålet. Det blir en hög och präktig sal med läktare samt med höga fönster som i en kyrka.”

Ja, en hög och präktig sal var det och efter att byggmästaren Åke Persson lett arbetet med att anpassa lokstallet till dess nya syfte kom det att tjäna som missionshus i 56 år. Lokstall bör det ha varit i mindre än tio år eftersom Broby järnvägsstation öppnades 1886. Ett äldre foto av interiören visar en traditionellt utformad missionssal med ett tunnvälvt tak. Väggarna var klädda med bröstningspanel. Långbänkar var ordnade i olika riktning i rummet; de bakre på var sida en mittgång, de främre på tvären; så att alla blickar riktades mot den upphöjda talarstolen i salens främre del. Inledningsvis användes lokstallet enbart sommartid eftersom ingen uppvärmning fanns, men tids nog installerades en gjutjärnskamin.

Idag är föreningens tid i lokstallet nästan bortglömd, i likhet med själva lokstallet, som numera är rivet. Byggnaden låg i den norra delen av stationsområdet, på västra sidan av spåren. I norra delen av byggnaden fanns en vaktmästarbostad i bottenvåningen, och ovanpå denna en mindre sal som kunde öppnas upp mot den stora salen likt en läktare. På nordvästra sidan av gården byggdes ett uthus med förråd, vedbod och noggrant åtskilda dass för män respektive kvinnor.

Tjänsten som vaktmästare, eller föreståndare som det heter i församlingsboken, innehades under majoriteten av de 56 åren av Johanna Persson och det var hon som bodde i tjänstebostaden. Johanna – som ibland kallades ”Missions-Johanna” – var född i Lunnom 1860. Utöver tjänsten som föreståndare arbetade hon som sömmerska. Hon omnämns i varma ordalag i föreningens minnesskrift.

Broby lutherska missionsförenings bildande och äldsta historia

Broby lutherska missionsförening hade bildats i början av 1870-talet och hållit till i den centralt belägna, privatägda Brobygården där både söndagsskola och predikoverksamhet bedrevs. I synnerhet söndagsskolans verksamhet var populär och omfattade utöver undervisning för barn på söndagar även traditionsenligt återkommande fester till midsommar och jul. Midsommarfesterna firades gemensamt med flera andra söndagsskolor i trakten och gav säkert en möjlighet att skaffa nya vänner. Barnen belönades för sin kunskap och för trogen närvaro med belöningskort och småskrifter. Föreningen ordnade även ett lånebibliotek och prenumererade på den kristna barntidningen Barnens vän.

Söndagsskoleföreningen gick sannolikt upp i Broby kristliga ungdomsförening när denna bildades 1901. I föreningens minnesskrift från år 1951 står att missionsföreningen av ekonomiska skäl bildades tillsammans ”med de få baptister och missionsförbundare som då funnos här”. I minnesboken nämns också att man tidigt samlades hos Nils Nicklasson i Västraby; samma Nicklasson lät för övrigt bygga Broby baptistkapell på Tydingegatan omkring 1910 (kommer att presenteras i ett senare inlägg). Redan 1906 gick grupperna skilda vägar och baptisterna fick tillbaka de pengar som de investerat i lokstallet.

Godtemplarlogen – det vill säga nykterhetsrörelsen – var missionsföreningen skeptisk till att samverka med då ”en föga kristlig ande” ansågs vara rådande där. I de fall som Godtemplarna ville hålla föredrag i kristlig anda så fick de trots allt låna missionshuset kostnadsfritt. Trots missionsföreningens inställning var lokstallet en period även godtemplarnas hemvist, och byggnaden användes också som en del av Broby realskola under en tid.

Inom ungdomsföreningens ramar bildades genast en sångförening och sång och musik har under många år haft stort utrymme i verksamheten. Band knöts till verksamhet och människor i Glimåkra, Sibbhult och Hjärsåslilla, liksom till liknande ungdomsföreningar i Hästveda, Osby och eventuellt även i Östanå.

I kontraktet för lokstallet som tecknades 1894 ingick 49 års fri besittningsrätt på tomten. Församlingen erbjöd sig att köpa tomten efter de 49 åren men fick avslag. Förutom det osäkra läget med en ofri tomt drogs missionshuset med ett läckande tak och vaktmästarbostaden lär ha varit i dåligt skick vilket hade kritiserats av hälsovårdsnämnden. 1949 lämnade föreningen lokstallet och flyttade in i den så kallade Krookska villan på höjden i västra delen av samhället. Lokstallet syns på flygbilder från 1975, men bör ha rivits snart därefter. Under åren användes byggnaden som lokstall, missionshus, godtemplarloge, skola, militärförläggning och fritidsgård.

/ Åsa Eriksson Green, asa.eriksson@regionmuseet.se

Källor:

Einarsson, Arthur (red.). 2018. Hus i Guds tjänst. Missionshusens historia inom Evangelisk Luthersk Mission Syds verksamhetsområde. BV förlag, Helsingborg.

Broby Kristliga Ungdomsförening. 1951. En återblick på föreningens 50-åriga verksamhet samt de andliga livsrörelser, som föregingo dennas bildande. Hässleholm.

Göinge hembygdsförening, årsböcker 1992, 1996, 2008.

Jensén, Sven. 2011. Brobygårdens historia 1810-2010. I: Göinge hembygdsförenings årsbok 2011. Broby.

Norling, Erik. 1979. Torpinventering 1979. I: Göinge hembygdsförenings årsbok 1979. Broby.

Internet: tidningar.kb.se