En samlingslokal för många!
I Övraryd, i norra delen av Glimåkra socken, bildades en friförsamling inom missionsförbundet år 1880. Församlingen höll under de första fyrtio åren bönemöten i olika gårdar i trakten; framför allt hos familjen Ekstrand i Norraryd vilka även drev söndagsskola under många år. Gösta Olsson har i Göinge hembygdsförenings årsbok för 1991 skrivit en artikel som belyser verksamheten i Övraryd.
År 1920 bildades Öfraryds och Kräbbleboda missionsförening ur friförsamlingen, för att bättre ordna verksamheten på platsen. Ett erbjudande om en mindre fastighet med en befintlig byggnad på hade inkommit och den 30 mars samma år skrevs köpebrevet under; föreningen och friförsamlingen hade fått sin första, egna möteslokal. Missionsföreningen hade vid tiden 20 medlemmar. Den första styrelsen bestod av tre kvinnor och fyra män varav ordföranden, Lars Svensson, var den som undertecknade köpekontraktet med Olu Olsdotter, ägare till fastigheten.
Byggnaden på den inköpta tomten användes som snickeri, enligt uppgift för tillverkning av spinnrockar. När den uppförts ursprungligen är oklart. Föreningens medlemmar började genast att ställa i ordning salen i byggnadens östra del och en veranda, riktad mot vägen i söder, som skulle utgöra entré. Sedan fortsatte man med renovering av ett kök och en kammare som fanns i byggnaden. Längre fram inreddes även ett rum på övervåningen.
I församlingsboken för åren 1914-1951 för Glimåkra socken kan man utläsa att köket och kammaren åtminstone under några år användes som bostad. Men tillgången på samlingslokaler i trakten var dålig och byggnaden hyrdes tidvis ut till socknen som småskolebyggnad, lånades ut till en lokal småbrukarförening för föredrag och senare även till Frälsningsarmén och till en pingstförsamling. Den generösa inställningen att dela sina lokaler hade enligt uppgift sin grund i predikanten Måns Månsson som ansåg att alla missionsvänner – oavsett om de tillhörde missionsförbundet, EFS, baptistsamfundet, statskyrkan m.fl. – borde få använda byggnaden för sina sammankomster. Hur det blev med det ekumeniska samarbetet vet vi inte riktigt. Vad vi däremot vet är att en pingstförsamling uppförde ett kapell i Hackeboda 1932 och att Svenska kyrkan i början av 1940-talet byggde en egen lokal i Kräbbleboda. Allt inom en radie av två kilometer.
Kopplade till den äldre friförsamlingen i Övraryd fanns sedan tidigare en syförening och en ungdomsförening. Till detta kom söndagsskolan där ca 60 barn var inskrivna under 1920-talet. I det nya missionshuset och dess trädgård grundades en tradition med heldagsmöten med tre predikningar på förmiddagen och lika många på eftermiddagen.
Övraryd finns skriftligen belagt första gången 1555, då det skrevs Øffraryett. Vid enskiftet 1816 utgjordes byn av två större gårdar och ett antal torp, varav ett låg i anslutning till den plats där Övraryds missionshus ligger idag.
Missionshuset ligger med långsidan lite snett ställd mot vägen. I dess östra del finns en delvis glasad veranda som utgör entré till bönesalen. Dessa delar var de första att iordningställas av föreningen efter tillträdet. I den västra delen av byggnaden ligger en kammare och ett kök, med utgång mot baksidan. Byggnaden är invändigt välbevarad och även om salen målats och underhållits vittnar detaljer som takbjälkar och golvplankor om byggnadens ålder. Ett äldre, handkolorerat fotografi – gissningsvis från tiden kring 1930-40-tal – visar byggnaden med en grund av plocksten lagd i kalkbruk.
Fasaden är klädd med rödmålad locklistpanel medan fönstersnickerier, dörrar och knutar är vitmålade. Gavelpanelen åt väster är ännu inte färdigmålad. Byggnaden täcks av ett sadeltak med tvåkupiga pannor. Längsmed vägen sitter ett trådstängsel mellan stolpar av granit. En gånggrind sitter mitt för verandan och en bredare körgrind finns väster om huset. Under 1900-talet har byggnaden tilläggsisolerats och panelen bytts mot en grövre så kallad lockpanel.
Interiör
Invändigt har bland annat bönesalen målats och fått en ny altarmålning av den lokale konstnären Linderoth. Salens långbänkar med profilsågade gavlar är sannolikt desamma sedan byggnaden blev missionshus.
Övraryds missionshus är ännu i bruk, om än sällan. Osby missionsförsamling (ansluten till Equmenia) ordnar gudstjänst här ett par gånger om året. (De sista fyra bilderna är tagna av Ingela Frid.)
/Åsa Eriksson Green, asa.eriksson@regionmuseet.se
Källor:
Olsson, Gösta. 1991. ”Övraryd – gammal väckelsebygd, snickarverkstad blev missionshus”. I: Göinge hembygdsförenings årsbok 1991. Broby.
https://kartbild.com/#14/56.4218/14.1926/0x40010
https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html
Muntliga uppgifter från Sven-Erik Johansson, Kräbbleboda, april och maj 2018.