Missionshusen vittnar på tydligast tänkbara sätt om bygdens frikyrkliga verksamhet. Men har väckelsen också avsatt spår på våra kyrkogårdar? Det var en av frågorna vi ställde oss när vi formulerade projektet ”Helgade rum”. När vi nu, några år senare, har skärskådat och dokumenterat kyrkogårdarna är det lättare att reflektera över frågan. Inte helt oväntat dyker… Läs mer »
Anläggningen Vid prostvisitationen 1897 bedömdes kyrkogården runt kyrkan vara otillräcklig samtidigt som man noterade att plats för vidare utvidgning saknades. Kyrkostämman tog upp frågan om ny kyrkogård första gången 1903. Sedan dröjde det till 1907 innan ett förslag upprättat av länsträdgårdsmästare Ekenstam antogs. Länsträdgårdsmästaren fick också i uppdrag att utföra arbetet med anläggandet samt inköp… Läs mer »
Broby nuvarande kyrka är den tredje på samma plats. Den medeltida kyrkan, byggd någon gång under 1100-talets senare årtionden, revs 1871-73 och en ny, större kyrka i ”Götisk stil” byggdes. 1930 brann denna kyrka, kvar fanns bara dess murverk, men detta kunde till stora delar tas till vara för ett nytt kyrkbygge efter reparationer och… Läs mer »
Den äldsta delen av Hjärsås kyrkogård utgjorde en liten oregelbunden kvadrat som omgav kyrkan. En kyrkogårdsmur finns omnämnd från 1660-talet och var då murad av gråsten, kalkad och täckt med breda stenflisor. I muren fanns fyra luckor (ingångar) och en port. Kring luckorna var det målat med kimrök (färg baserat på ett fint kolpulver). Strax… Läs mer »
Ett försök till närmare datering av Hjärsås kyrka är satt till 1230-talet och baseras på kyrkans blandstil med både romanska och tidiggotiska drag såsom exempelvis den spetsbågiga sydportalen. På listverk, sockel, hörnkedjor och kring fönster och dörrar är det ursprungliga teglet räfflat för att imitera huggen sten. Räfflad tegelsten finns även som dekorativt element inne… Läs mer »