Broby nuvarande kyrka är den tredje på samma plats. Den medeltida kyrkan, byggd någon gång under 1100-talets senare årtionden, revs 1871-73 och en ny, större kyrka i ”Götisk stil” byggdes. 1930 brann denna kyrka, kvar fanns bara dess murverk, men detta kunde till stora delar tas till vara för ett nytt kyrkbygge efter reparationer och kompletteringar under 1931/32. Nya bjälklag och förstärkande pilastrar utfördes av betong. Tornets övre del murades om. Långhuset och koret valvslogs med nya, höga kryssvalv och sidoskeppen med tunnvalv av tegel. Ett stort fönster i korets östra sida murades igen. Nya golv av tegel lades. I norra tvärskeppet gjordes en ny läktare och under denna inreddes utrymmen som skärmades av mot kyrkorummet. Arkitekt var Henrik Sven Wranér (1894–1965) på Kungliga byggnadsstyrelsen i Stockholm. Den nya kyrkan invigdes 14 augusti 1932 av biskop Edvard Rodhe.
År 1937 installerades ett tornur. Under 1949 utfördes ut- och invändiga reparationer på kyrkan. Tornspirans stomme förstärktes och tornets yttertak lades om 1951. Under 1957 genomgick kyrkans interiör en renovering. Snickerier och väggar målades om. Nytt värmesystem för oljeburen värme installerades 1967. En större renovering av kyrkan gjordes 1985–1986. Renoveringen omfattade el och värme. Koppartaket lades om 1995. I originalkonstruktionen var takstolen för svag och kopparplåtarna för stora för att bära vikten på 10 ton, taket hade rört sig genom åren. År 2002 byggdes en glasvägg mellan långhuset och den södra korsarmen. Ritningar till åtgärderna togs fram av arkitekt Michal Hudak.
Exteriör
Den nuvarande kyrkan har formen av en korskyrka med långhus och två breda korsarmar samt ett rakt avslutat kor i öster och ett torn med kvadratisk grundplan i väster. Långhuset, korsarmarna och koret har samma höjd på murarna och yttertaken samma nockhöjd. Huvudsakligen består kyrkan av 1870-talets stomme, men några ändringar gjordes. Tornspiran och tornets övre våning fick en lite enklare utformning och ett fönster i tornets södra sida förminskades. En sakristia vid korets norra sida revs, dess ingång till koret samt ett stort fönster mot öster murades igen. En ny smal fönsteröppning gjordes i korets södra mur. Huvudingången till kyrkan är från väster genom tornet. En bred portal upptar nästan hela västra fasaden i bottenplan. Tornet är försett med en hög spetsig spira med fyra takfall. Nederst i varje takfall finns en urtavla till tornuret. Tornet och kortaket kröns av kors och över nock till södra korsarmen finns en vindflöjel av järn med kyrkans byggnadsår och en stjärna.
Interiör
Kyrkans interiör har en traditionell indelning med vapenhus/förhall i tornets bottenvåning med ingång till långhuset. Koret är beläget i öster. Sidoskeppen är numera tillstängda mot kyrkorummet och inredda till olika biutrymmen, bland annat sakristia.
Foto: Nils-Åke Sjösten.
Den fasta inredningen i kyrkan är enhetligt utförd i 30-talsstil med drag av nyklassicism, art deco och Swedish grace. Snickerierna är ådringsmålade i grågröna och gröna toner. De större innerdörrarna i kyrkan har samma utförande som ytterdörrarna till korsarmarna och koret med mjukt rundade hörn och geometriskt formad dekor som för tanken till barocken.
Över dörren till förhallen finns en inskriftstavla med texten: DENNA KYRKA UPPFÖRD 1871-73 NEDBRANN 1930 ÅTERUPPFÖRDES I NUVARANDE SKICK 1931-32 UNDER KONUNG GUSTAV V:S 25TE REGERINGSÅR BISKOP I STIFTET VAR EDV. RODHE KYRKOHERDE I FÖRSAMLINGEN VAR J. E. JACOBSON KYRKOVÄRDAR VORO JÖNS BENGTSON OCH WALD. GERDTS. ARBETET UTFÖRDES AV A. ANDERSSON Ö. B. ERIKSSON KALMAR. ARKITEKT VAR S. H. WRANÉR.
En trappa vid norra sidan av förhallen leder upp till läktaren i tornets andra våningsplan. Trappräcket är uppbyggt av balusterformade brädor i barockstil. Uppe på läktaren finns dock ett räcke med samma barockformade balusterbrädor som i förhallen. En hög spiraltrappa av stål leder upp till tornets tredje våning. På tredje tornvåningen finns ett gammalt trampverk till klockorna. I öster leder en dörröppning in till vinden och en trätrappa leder vidare till tornets fjärde våning, klockvåningen. I klockvåningen hänger två klockor av brons i en klockstol av järnbalkar. Båda klockorna är gjutna 1930. Den ena klockan har en inskription av Harald Jonsson:
O, hören mig, jag bringar bud till tidens barn från evighetens Gud Jag ringer friden och i aftonglöden jag ringer in det liv som världen kallar döden.
Tornets spira är konstruerad av bultade furubjälkar. Takstolarna över långhusets, korsarmarna och koret är uppbyggt av ett så kallat stångbärverk av furuplank.
Golvet i förhallen i väster är lagt med mörkrött storstenstegel i rutnätsmönster. Väggarna och innertaket är putsade och vitmålade med kvastad yta. Kring innertaket finns en kraftig taklist i grönt och turkos. Golvet i mittgången är lagt med tegel men har en något annorlunda mönsterläggning. I bänkkvarteren är golvet av ljust gråmålade brädor. Långhuset domineras av de höga valven och de stora fönsteröppningarna.
Från långhusets tre höga rektangulära kryssvalv hänger stora lampkronor i brons utförda i tidstypisk art deco stil/Swedish grace. Väggarna och valven är putsade och vitmålade som i förhallen. Fönsteröppningarna har vida smygar och kraftigt sluttande fönsterbänkar lagda med samma tegel som till golvet. De gröna fönsterbågarna och röda fönsterbänkarna är det enda färginslaget i ytterväggarna.
Långhusets valv består utöver de tre kryssvalven också av ett större, kvadratiskt, i korsmitten längst i öster. Valven utgår från tresidiga konsoler i yttersidorna, utan valvpelare. Mellan de tre västra och den östra travén finns en kraftig, bred spetsbågsformad gördelbåge. Triumfbågen har formen av en hög och smal spetsbåge och är putsad och vitkalkad. Koret ligger tre steg högre än långhuset och trappan upptar hela triumfbågens bredd. Golvet i koret har samma utseende som i långhuset. Vid långhusets västra sida når orgelläktaren ut ett stycke från läktarvåningen.
Södra korsarmen är avdelad från korsmitten och kyrkorummet genom ett glasat gallerverk uppbyggt av cirklar och olika korsformer i gråmålat trä. Trägallret är målat i grönt och i framkant finns också ett par pelare av samma typ som till den västra läktaren. Det nedre gallerverket och pelarna bär upp ett senare tillkommit, övre glasparti med liknande former. Södra korsarmen används för barnverksamheten och går att stänga till med ett draperi mot långhuset. Utrymmet är inrett med bord och stolar samt ett förråd mot väster bakom en skärmvägg med två dörrpartier. I sidoskeppet sitter väggarmaturer i form av tidstypiska ljusplåtar.
Koret
Koret ligger tre steg högre än långhuset och trappan upptar hela triumfbågens bredd. Golvet i koret har samma utseende som i långhuset. Triumfbågen har formen av en hög och smal spetsbåge och är putsad och vitkalkad. Större delen av korets yta upptas av altarringen som bildar en halvcirkel framför altaret och altarskåpet som står mot östra korväggen. Barriären är uppbyggd av spegelfyllda sidor med knäfall och överliggare klädda med beige tyg. Träverket är målat i grönt med kammålad mönstring. Framför altaret är golvet upphöjt i en liten rundel och täckt av en flossamatta som går i röda och lila färger.
Altaret är samtida med den nuvarande kyrkan och murat av rött tegel, sannolikt med altarskiva av trä. Ett mindre bordsaltare av grönådrat trä står framför huvudaltaret på altargolvet. Altartavlan är ett arbete av den svensk-franske konstnären Rudolf Gowenius. Gowenius finns representerad med arbeten även i bland annat domkyrkorna i Uppsala och Luleå. Altartavlan är uppdelad som en triptyk med Maria och Jesusbarnet på den norra tavlan, korsfästelsen i mitten och uppståndelsen på södra tavlan. Triptyken är utförd med intarsia av olikfärgade träslag i mörka färgtoner med en guldfärgad träram, tillbakablickande på det medeltida kyrkorummet. Tavlan blev färdig bara några veckor före kyrkans invigning.
Läktarens snickerier är grönmålade liksom övrig inredning.
Bänkinredningen
Bänkinredningen ritades av arkitekt Wranér och tillkom i samband med åter uppbyggnaden 1931-32. Kyrkans bänkinredning upptar långhusets östra del. Bänkarna är slutna med raka gavlar och dörrpartier och ådringsmålade i olika gröna nyanser. Gavlarna och dörrarna samt bänkryggarna är spegelindelade med rektangulära fält. År 2011 togs de bakersta bänkarna bort för att ge plats för kök, stolar och bord till kyrkkaffet.
Predikstolen
Predikstolen är uppbyggd från ett podium och har ingång från sakristian i norra korsarmen. Ingen ingång finns till predikstolen från kyrkorummet. Intill predikstolen står också en skulptur i trä av Maria och Jesusbarnet. Ingång till koret är genom triumfbågen, valvbågen mellan kor och långhus. Predikstolen ritades sannolikt av arkitekt Wranér inför ombyggnaden 1931. Predikstolskorgen är av trä och har sexsidig form uppbyggd från en murpelare med trappa från sakristian. Predikstolkorgen har raka sidor vilka, liksom dörrbladen till kyrkan, är uppbyggda av speglar som bildar ett geometriskt mönster och har en dekor av hjulkors. Över predikstolen finns en åttkantig baldakin uppbyggd av ett tandsnittslistverk med en flack trekantsgavel över. Baldakinen kröns av ett kors. Både predikstolen och baldakinen är målade med kammålning i en grön nyans samt detaljer i ljusare grönt och gult.
Dopfunten
Längst fram vid det lilla dopaltaret finns en dopfunt av kalksten från Ignaberga, ritad av arkitekt Wranér, samt en smidd ljusbärare. Funtens cuppa har formen av ett halvt klot med inskriften LÅTEN BARNEN KOMMA TILL MIG i ovankant. Cuppan står på en cylindriskt formad fot med kannelyrbehuggning. Till dopfunten hör ett fat av tenn från 1932.
Vid dopfunten finns ett altarskåp utfört 2012 av Michal Hudak tillsammans med Alltmöjligt verkstaden i Broby. Skåpet representerar ett gotiskt fönster mot det nya livet. Tavlan är av trä och uppbyggd kring en rund mittavla med halvrunda luckor som kan fällas ut. På mitttavlan och luckans insidor finns bibeltexter och målade motiv som anspelar på dopet, livet och tidens flykt. Tavlan är målad i starka färger av framför allt grönt, grått, rött.
Orgel och orgelläktare
Orgelläktaren och tornets övre våningar nås från trappan i förhallen. Läktaren upptas till största delen av orgelhuset. Läktarens östra sida är inredd med gradänger och bänkar och orgelns spelbord står vid läktarens södra sida.
Orgeln byggdes 1932 av E A Zetterqvist och Son och har 18 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelhuset är av grönmålat trä. Fasaden är uppbyggd av det synliga pipverket formade som en trappstegsgavel.
Övrigt
Det mesta från kyrkans föregångare på platsen är antingen sålt, rivet eller brunnet. Bland det som kunnat spåras finns de träpelare som numera pryder verandan till Folkets Hus, samt sakristians skrivbord som finns i hembygdsparken. I södra korsarmen finns ett skåp byggt av delar från den gamla kyrkans altaruppsats och predikstol vilka ropades in vid en auktion på 1870-talet av riksdagsmannen och handlanden Hans Johansson i samband med att den gamla kyrkan skulle rivas. Skåpet tillverkades sedan av Brobysnickaren Johan Fredriksson. Detta skåp står sedan 1978 i kyrkan.
Foto: Nils-Åke Sjösten.
Vid dopaltaret hänger en liten ängel, bevarad från medeltidskyrkan.
Två epitafier, som var på restaurering vid branden 1930, föreställande 1700-talskyrkoherdeparet Nicolaus och Anna Elisabeth Rusch hänger på långhusets södra vägg. På norra väggen sitter ett litet krucifix och två stentavlor med tio guds bud.
Från den medeltida kyrkan finns en nattvardskalk bevarad tillverkad av silversmeden Hans Klaussen i Vä 1598. Brobykalken räknas som ett av hans främsta arbeten.
Bland övriga inventarier märks ett lidandekrucifix på norra väggen, skänkt av Ragnar Nilsson, Säflacka, vidare två svarta diabastavlor med de tio budorden, skänkta av Broby Kyrkliga Arbetsförening, samt ett processionskors.
På norra skeppväggen finns ett Series Pastorum i glas, med Tydrik (1400-talet ) som äldsta namn. Nyare forskning har kunnat komplettera med tre namn: Nils Gyding 1530, Peder Thomessen 1542 samt Knud H 1573. Bland de mer namnkunniga kyrkoherdarna finns C O Angeldorff, som översatte sommarpsalmen 200 (I denna ljuva sommartid) i Brobys nyuppförda prästgård 1855.
/Nils-Åke Sjösten, bianca2010@live.se
Källor:
Börjesson K (2019) Broby Kyrka Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning. Regionmuseet Kristianstad
Johnsson, Pehr. 1935. ”Östra Broby kyrka, den gamla och den nya”, i Lunds stifts julbok 1935 (s 40–52)
Norling , Erik. 1988. ”Endast några få föremål kunde räddas ur den eldhärjade kyrkan”, i Kristianstadsbladet 11 april 1988
Norra Skåne 17/3 1982