Liksom huset som inrymde Knislinges första Filadelfia, har även det andra sitt ursprung i egnahemsrörelsen. De båda husen byggdes med några decenniers mellanrum.
Bilden visar ett utsnitt ur häradsekonomiska kartan upprättad 1934-38. Egnahemstomter anlades på mark som hade tillhört en av de två gårdar, som sedan skiftet hade beteckningen Knislinge 9. Det framtida Filadelfias tomt är markerat med en röd rektangel. När denna del av kartbladet ritades, var endast några enstaka villor byggda.
Mitt i bilden ses en liten trekantig grönyta, som kallas Trekantsparken eller Sigfrids park. Den finns kvar ännu idag. På tomten med beteckningen 4:47 i bildens nedre halva ligger idag bl.a. vårdcentralen. Den ljusblå linjen markerar den del av nuvarande Ringvägen, som ännu inte var anlagd när kartan ritades. Denna vägdel anlades mellan de nya tomterna och kopplade samman Trekantsparkens sydvästra spets med dagens Bygatan.
Egnahemsvillan som blev Filadelfia
I boken Svensk villabebyggelse, tyvärr utan tryckår, framgår att villan byggdes 1935 och att Olof Bengtsson var såväl byggmästare som arkitekt. De övriga villorna som byggdes längs Ringvägen var i samma stil. Alla var avsedda att förvärvas förmånligt av anställda på Knislinge skofabrik.
Att kunna köpa en egen villa var en utopi för de flesta unga par i Sverige på 1930-talet. För Vilhelm Jönsson och hans hustru Anna, född Blixt, blev det verklighet.
Vilhelm var född i Emmislöv 1909 och arbetade i skofabriken. Anna var född i Kviinge 1912. Paret gifte sig 1934.
Den 12 mars 1935 skrev Vilhelm Jönsson på köpebrevet för fastigheten Knislinge 9:120. Säljare var Knislinge skofabrik. Lagfart beviljades den 15 maj samma år. År 1939 lades fastigheten samman med en bit mark som var avstyckad från en grannfastighet. Den nybildade fastigheten fick beteckningen 9:206. Senare fick hela kvarteret namnet Logen.
Paret fick tio år tillsammans i den rymliga villan. Den 1 juli 1944 dog Anna av havandeskapsförgiftning. Vilhelm bodde kvar till minst 1946, och snart därefter flyttade han till Knislinge Östergård där han bodde till sin död 1979. Han gifte aldrig om sig.
Filadelfiaförsamlingen blir ägare
Av notiser i Kristianstadsbladet framgår att villan hade minst två ägare mellan Vilhelm Jönsson och Filadelfiaförsamlingen. Bertil och Greta Olsson blev ägare någon gång mellan 1946 och 1948. De sålde i sin tur, troligen 1948, till Hjalmar och Marta Johansson för 21000 kronor. Paret Johansson, som var hemmahörande i Osby och sannolikt aldrig bodde i huset, sålde 1948 vidare till Filadelfiaförsamlingen för 23000 kronor.
Det är då fråga om Kristianstads Filadelfiaförsamling, eftersom Knislingeförsamlingen hade upphört 1944 och istället bildat en utpost till Kristianstad. Trots att man därmed formellt förlorade sin självständighet, så hade Knislingegruppen även i fortsättningen egen ekonomi och administration med årsmöte osv.
Husköpet 1948 var väl genomtänkt. ”År 1945 inköptes en centralt belägen tomt, och man beslöt att bygga men hindrades av byggnadsrestriktionerna” står i ett referat i pingströrelsens tidskrift Evangelii Härold s 997/1953. Från Kristianstads Filadelfiaförsamlings årsmöte 1946 rapporterades i samma tidskrift (s 252) ”Bland mötets viktigare beslut må omnämnas uppförande av predikolokal i Knislinge”.
Genast efter husköpet inreddes en samlinglokal och en predikantbostad. Olle Sandstedt, som vid den aktuella tiden var anställd som evangelist, flyttade in i bostaden. Året därpå efterträddes han av predikant Helmer Ödman, som bodde där med fru och tre barn. Ödman arbetade i församlingen 1949-52.
Församlingen bygger ut
Snart behövdes större utrymme för verksamheten. Genom en tillbyggnad 1953 ökades husets yta avsevärt. Den nya samlingssalen rymde 150 personer och bakom talarstolen inreddes två klassrum för söndagsskolan. Tack vare ideellt arbete kunde gruppen hålla kostnaderna nere. Notan landade på cirka 27000 kronor inklusive inredning, värme och elektrisk anläggning. Summan motsvaras idag av en halv miljon kronor.
Högtidlig invigning hölls helgen 26-27 september 1953. Flera talare var inbjudna och möten hölls i en fullsatt sal båda dagarna. Utpostens föreståndare Staffan Jeppsson var förstås en av predikanterna. Sångare från Kristianstad och Knislinge medverkade.
Innan man byggt dopgrav i kapellet ska dopförrättningarna enligt uppgift ha skett utomhus, i trakten av Glimåkra. I det första Filadelfia hade man byggt dopgrav 1941 och samma år som det nya Filadelfia byggdes ut, annonserade man ut en dopgrav med tillhörande doppvärmare och en ljusskylt.
Något om verksamheten i Knislinge Filadelfia
Referaten från årsmöten ger glimtar av verksamheten. Knislingegruppen hade 47 medlemmar vid 1949 års utgång. Ett år senare hade siffran ökat till 49 och samtidigt var ett 70-tal barn inskrivna i söndagsskolan. Aktiviteten tycks ha hållit sig däromkring genom hela 1950-talet.
Bostadsrummen tycks ha bebotts under hela husets tid som Filadelfia. Så sent som 1970 bodde en pastor där, nämligen John Bertil Bengtsson. Några år senare hade en annan hyresgäst flyttat in, som inte var pastor eller predikant. Ett rum med kök var under åtminstone en period avskilt som vaktmästarbostad.
Östra Göinge Pingstförsamling bildas
De 14 pingstvännerna i Broby upplöste sin församling 1955 och anslöt sig till Kristianstads Filadelfiaförsamling, och bildade därmed utpost tillsammans med Knislinge. Gruppen var livskraftig och 1979 valde man att bilda Östra Göinge pingstförsamling. Då hade församlingen 111 medlemmar och pastor var Per-Olof Svensson.
Utposten, sedermera Östra Göinge Pingstförsamling, hade länge kvar sina lokaler i både Broby och Knislinge. Filadelfia i Broby såldes 1991 och man valde snart att satsa på utbyggnad av den nya Pingstkyrkan på Västergatan i Broby (som ska beskrivas i ett kommande inlägg). Huset på Ringvägen 17 i Knislinge såldes 1997 och är idag privatbostad.
/Ingela Frid, ingela@kulturhistoria.se
Källor:
Knislinge kyrkoarkiv (SE/LLA/13207)
Östra Göinge häradsrätts arkiv (SE/LLA/10083) – Lagfartsböcker.
Sahrling, Rune. 2005. Pingströrelsen i Skåne – historia och utveckling. Värnamo.
Evangelii Härold. Nummer och år framgår i texten.
Kristianstadsbladet 1949-02-?? (Klippbok i Göinge hembygdsförenings arkiv i Broby hembygdspark)
www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren
Historiska kartor på Lantmäteriets hemsida www.lantmateriet.se.
Thorwald Wämmerfors, Knislinge, och Bertil Nilsson, Knislinge, muntliga uppgifter och utlån av fotografier