Broby medeltida kyrkogård ligger runt kyrkan, vilken är den tredje kyrkan på samma plats. Kyrkogården, som saknar kvartersindelningar, har inget kvar av sin medeltida karaktär. Den hade ursprungligen en näst intill kvadratisk form med något rundade kanter, enligt äldre kartmaterial. En kyrkogårdsmur finns omnämnd från 1600-talet och framåt. En utvidgning av kyrkogården utfördes sannolikt kring 1852 åt söder, väster och troligtvis även åt norr.
Vid arkeologiska utgrävningar som genomfördes 1998 noterades en nordlig gräns för gravläggning, vilken möjligen antyder att kyrkogårdens äldre gräns var cirka 8 meter söder om den nuvarande. Utvidgningen av kyrkogården verkar ha varit genomförd 1852, då enligt räkenskapsböckerna en ny kyrkogårdsmur lades. Året därefter sattes ett järnstaket upp. Planteringar runt kyrkogården utfördes 1860 av en trädgårdsmästare från Hanaskog.
Utvidgning blev nödvändig eftersom den ursprungliga kyrkogården på ca ett halvt tunnland ansågs otillräcklig för sitt ändamål. I samband med att den medeltida kyrkan revs 1871, omgestaltades hela kyrkogården och den gamla kyrkogårdsmuren revs. Det noteras i detta sammanhang att antalet kvarstående gravstenar var ytterst få. Några av de stenar som uppenbarligen stod på plats 1870 har sedan avlägsnas i modern tid. I kyrkogårdens östra del, nästan in under träden fanns för ett tiotal år sedan ett antal små gravstenar på rad. Dessa stenar över åtskilliga späda barn vittnade om den höga barnadödligheten i allmänhet och möjligen också om den stora hungersnöden i Sverige 1867–1869. Tyvärr är dessa stenar nu borttagna. Av de få som finns kvar från tiden före 1871 kan nämnas vården över kyrkoherde Anders Åkerberg, död 1815 och kyrkvärden Åke Svensson med fru Ingjer Nilsdotter (1868 respektive 1864.) Ett helhetsintryck är att kyrkogården är ganska ”tom”, vårdarna står i små klungor eller helt ensamma med stora gräsytor emellan.
Från och med 1911 blev gravsättningarna få på gamla kyrkogården i och med att den nya begravningsplatsen hade anlagts, och har inte återupptagits i sparsam omfattning förrän under senare år. Ett fåtal moderna gravplatser finns på gamla kyrkogården vars gravvårdar i övrigt tillhör 1800-tal och tidigt 1900-tal. Gravvårdarna från slutet av 1800-talet är av enklare karaktär. Runt sekelskiftet sker en förändring och vårdarna blir mer påkostade. Vid en rundvandring på kyrkogården får man uppfattningen att kyrkogården under perioden fram till 1919 då inga nya gravar tillkom under lång tid, är till mångt och mycket kyrkoherdarnas, församlingsfunktionärernas, de framgångsrikas och de förtroendevaldes gravplats. Det finns även en och annan vård över en åbo, fru och gårdsdräng in emellan de stora, dessa då härstammande från sent 1800-tal. Noterbart, som tidigare nämnt, är alltså att flera valt att begravas på denna kyrkogård även efter 1911 då den nya kyrkogården funnits tillgänglig. Den centrala placeringen mitt i byn kan ha bidragit till detta liksom att platsen ansetts lämplig för kyrkans tjänare. Bland de mer nutida gravvårdarna tillkomna efter 1970, kan nämnas den tillhörig kontraktsprosten Uno Karlsson med frun Carin (2003/2006) och de över Undervisningsrådet Bengt Jacobson (2001) med hustru Margit (2017), artisten Hugo Franzen (2008) och smeden Allan Alfredsson (2006), vilken själv har tillverkat sitt smidda gravkors.
Kyrkogården omges i norr och öster av en stödmur av sten medan östra och södra sidorna inhägnas av en järnkätting mellan granitpelare på en låg stensockel. Ingångar till kyrkogården finns från norr, väster och söder med grindpelare murade av tegel med pyramidformat krön. Västra ingången är störst med en inkörsport och två gånggrindar mellan fyra grindpelare medan norra och södra ingångarna är mindre. I kyrkogårdens nordöstra hörn finns en förrådsbyggnad nedgrävd under kyrkogårdstomten. Kyrkogården är omgärdad av en trädkrans. Området är numera grästäckt till största delen och de tre gångarna som förbinder entréerna är singeltäckta med undantag för mittpartiet av den västra som är täckt med sjöstensplattor.
/Nils-Åke Sjösten. Bianca2010@live.se
Källor:
Börjesson, Kerstin. 2019. Broby kyrka Lunds stift: Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning. Regionmuseet Kristianstad 2019-08-19.
Eriksson Green, Åsa; Jakobsson, Åsa & Petersson, Emilie. 2014. Östra Broby kyrkogård och begravningsplats vård och underhållsplan 2014. Regionmuseet i Kristianstad.
https://bebyggelseregistret.raa.se/ : Riksantikvarieämbetet. Östra Göinge kn, Broby 63:1 Östra Broby kyrka