Hanaskogs första missionshus

Av | 29 juni, 2024

Den 14 september 1924 invigdes Hanaskogs missionsförenings missionshus. Det byggdes strax söder om stationssamhället, på mark som 1912 avsöndrats från Hanaskogs gård och sedan styckats i tomter. Missionsföreningen var däremot inte ny, den hade redan funnits i ett fyrtiotal år och bygget var en gemensam ansträngning av församlingens medlemmar.

Söndagsskola på Hanaskogs gård

Den första missionsverksamheten i Hanaskog utgick från Hanaskogs gård som på 1880-talet innehades av Grevinnan Anna Maria Lovisa och Greven Hans Gustaf Wachtmeister. Grevinnan var drivande i att anordna söndagsskola för barnen till såväl de familjer som bodde och arbetade på godset som barnen i samhället. Hon initierade även symöten för föreningens kvinnor, vars alster sedan såldes på årliga auktioner.

Hanaskogs gård. Vykort.

Makarna Wachtmeister lämnade Hanaskogs gård 1892 och verksamheten med söndagsskola ebbade ut. Missionsföreningen fick nu en tillfällig hemvist i Kviinge småskola där predikningar hölls varannan söndag. En arbetsförening grundades liksom en ambulerande predikantverksamhet med möten i medlemmarnas hem varje månad. Till dessa möten kom predikanter från Nordöstra Skånes Missionsförening. Predikanterna stannade ofta någon natt och reste sedan vidare till nästa förening, gård eller missionshus.

Från slott till koja

I Hanaskog var det Fröken Karna Svensson, en hängiven missionsvän, som gav de kringresande predikanterna husrum. Karna var född i Oppmanna 1835 men kom tidigt att flytta till torp nr 4 under Hanaskog tillsammans med sina föräldrar och syskon. Så småningom hade familjen fem barn. Karna flyttade som 17-åring till Knislinge socken och arbetade som piga. Tio år senare kom hon tillbaka till familjens torp där hon kom att bo till sin död 1907. Karna som var väverska bidrog också med många alster till syföreningens auktioner.

Ungdomsförening bildas

År 1906 startades söndagsskolan upp igen. Såväl inspektorn på Hanaskogs gård och kyrkoherden engagerade sig så att verksamheten fick bedrivas i småskolans lokaler dock utanför den gängse gudstjänsttiden i sockenkyrkan, för att inte konkurrera med denna. Fri ved beviljades till söndagsskolan och fröken Hilda Pamp, som var lärarinna, utsågs att stötta, leda och råda de två unga – icke namngivna – flickor som tagit initiativ till verksamheten. Det verkar ha varit en aktiv tid i föreningen och samma år bildades även en ungdomsförening. Ungdomsföreningen ordnade möten med föreläsningar, predikan och sång, julfest för ungdomen och sommarfester ute i skogarna med upp till 300 deltagare.

Men efter att sockenstämman beslutat att bygga en ny småskola, och den gamla uppläts till annan verksamhet, stod föreningen återigen utan fast möteslokal. Avsaknandet av en fast punkt påverkade föreningens verksamhet som under några år förde en tynande tillvaro.

Föreningen bygger missionshus

År 1912 avsöndrades dock en del mark strax söder om Hanaskogs stationssamhälle och tomter började säljas. Marken hade tidigare hört till Hanaskogs gård. Två av dessa tomter köptes in av föreningen för 269 kr och år 1924 kom missionshuset att uppföras här. I en skrivelse fastslog föreningen att inga andra samfund än Nordöstra Skånes och Hässleholms missionsföreningar samt missionssällskapet bibeltrogna vänner fick utöva verksamhet i missionshuset. Både huset och tomten överläts omedelbart till Nordöstra Skånes Missionsförening.

Karta från 1912 över den mark som avsöndrades från Hanaskogs gård och delades in i tomter. Senare tillkomna anteckningar visar tomternas fastighetsförteckningar. Tomterna som missionsföreningen köpte är markerade med röd rektangel. Karta från historiska kartor på www.lantmateriet.se.

Själva bygget gick snabbt. Tomten röjdes den 1 maj 1924 och invigningen skedde fyra månader senare, den 1 september samma år. Ansvarig byggmästare var Åke Persson från Broby och föreningens medlemmar bidrog med timmer och arbetskraft. Byggnaden hade gaveln åt söder, mot det som idag är Radhusvägen. Det var en panelklädd och rödfärgad byggnad med vita knutar och fönster, täckt av ett sadeltak. I norr fanns en separat ingång genom ett litet vindfång och i nordväst ett tillbyggt utrymme med pulpettak.

Av fönstersättningen att döma låg en stor sal i södra delen av byggnaden. Huvudingången låg i öster. Utöver den stora salen fanns här också en liten sal och en vaktmästarbostad om två rum och kök. På tomten uppfördes så småningom också ett brygghus med utedass och ett stall.

Ett tidigt foto av missionshuset. Fotot finns i missionsföreningens ägo.
Avfotografering och bearbetning: Harry Olsson.

Inneboende vaktmästarfamilj

Under de tio första åren bodde makarna Anders och Hanna Åkesson med sina fem barn i vaktmästarbostaden. Hannas pappa, Nils Nilsson Lind, var predikant och fram till 1932 ordförande i missionsföreningen. Hanna själv hade en tid varit sekreterare i den Kristliga ungdomsförening som bildats 1906. I utbyte mot fri ved var det makarnas ansvar att husera de gästande predikanterna.

Nu började en mycket aktiv tid för föreningen med regelbunden verksamhet som söndags- och månadsturer (då Nordöstra Skånes Missionsförenings predikanter kom och predikade på rullande schema) uppbyggelsemöten, missionsmöten, söndagskolfester, samkväm och auktioner m. m. Enligt Nordöstra Skånes missionsförenings jubileumsbok från 1933 gick mellan 70 och 100 barn söndagsskolan varje år under åren 1924 till 1933.

Utsnitt ur häradsekonomiska kartan över Hanaskog I mitten av kartans nedre del är missionshuset markerat med en röd rektangel. I kartans nedre, högra hörn ligger Hanaskogs gård. Källa: Kartbild.com.
Fotografiet ovan är en beskuren version av ett flygfoto som tillhör Arkiv Digital (www.arkivdigital.se). Bilden är en scanning av en provkopia (råkopia). Arkiv Digital har flera miljoner liknande bebyggelsebilder från hela Sverige.

Framtidstro med abrupt avbrott

Under 1950- och 1960-talen moderniserades missionshuset: vatten, avlopp och el drogs in, man målade om, lade nya golv och investerade i ny inredning. Moderniseringarna finansierades genom att alla medlemmar bidrog med 10 kr och så samlades pengar in genom brevaftnar och paketauktioner. Medlemmarna investerade även sin tid och skaffade material. Vid den här tiden såldes stallet för 100 kr och vi kan förmoda att pengarna gick till byggnadens modernisering.

Men så, lördagen före den första advent 1969, ska några barn ha lekt på vinden till missionshuset och glömt kvar ett ljus. En omfattande eldsvåda totalförstörde missionshuset. Än en gång stod föreningen utan en egen lokal. Men det skulle inte dröja länge innan ett nytt missionshus fanns på plats. Om detta skriver vi i ett senare inlägg.  

/ Åsa Eriksson Green, Regionmuseet. asa.eriksson@regionmuseet.se

Källor:

Einarsson, Arthur (red.), Hus i Guds tjänst: missionshusens historia inom Evangelisk Luthersk Mission Syds verksamhetsområde, BV-förlag, Helsingborg, 2018

Nordöstra Skånes missionsförening: Några minnesanteckningar till sjuttiofemårshögtiden 1933: Utarbetad av Kommitterade. (1933)

Hanaskogs missionsförening, av Irene Enarsson, år 2019.

Kviinge kyrkogårdar, www.kviingekyrkogardar.se

Husförhör och församlingsböcker från Kviinge kyrkoarkiv, https://sok.riksarkivet.se/nad.