Sven Pettersson föddes i Oppmanna 1850. I unga år drabbades han av Amerikafebern och emigrerade. Han återvände till Sverige 1890, köpte hemmanet Knislinge nr 9, slog sig ner och bildade familj. Snart blev han en av ortens inflytelserika profiler med flera förtroendeuppdrag. Efter åren i Amerika var hans förnamn anglifierat och det är som Svan Pettersson han blivit känd.
Svan Petterson var en av stiftarna till Knislinges egnahemsförening, och den första i orten som lät avstycka mark från sitt hemman till tomter för byggnadsändamål i enlighet med egnahemsrörelsens idé. Knislinge hade på kort tid börjat förändras från bondby till välbefolkat samhälle med järnväg och flera fabriker. Behovet av bostäder ökade snabbt och Svan Pettersson drevs säkert av möjligheten att sälja egnahemstomter till bl.a. arbetare vid skofabriken som startat sin verksamhet i Knislinge 1899.
Den första avstyckningen lät Svan göra 1907 och den följdes av flera. Totalt sålde han ett 50-tal tomter, som än idag utgör större delen av villaområdet mellan Brogatan och Bygatan. En del av tomterna lät han bebygga innan han sålde dem, på andra fick köparen själv bygga sitt hus.
Husets första invånare
Svan Pettersson sålde Knislinge 9:40 år 1913 till maskinist Sven Nilsson från Kviinge. Köpesumman uppgick till 9 kr och 40 öre. Makarna Nelly och Sven Nilsson flyttade med sina sex barn till Knislinge den 17 oktober 1913. Vid det laget stod alltså boningshuset klart för inflyttning. Det är för övrigt samma hus som finns kvar idag, fast många förändringar och tillbyggnader har förstås gjorts under årens lopp.
Familjen Nilsson hade minst en inneboende familj, så det bör ha varit tämligen trångt i bostaden, då familjerna hade flera barn.
Nästa ägare blev makarna Sten Konrad Johansson och Ester Johansson, som köpte fastigheten 1930 av makarna Nilsson. Sten K. Johansson var tapetserare och möbelhandlare, och hade av allt att döma sin rörelse i huset. 1930-talet var en svår ekonomisk tid och i april 1938 gick firman i konkurs.
Pingstförsamlingen Betania i Vinnö etablerar sig i Knislinge
Pingstförsamlingen Betania i Vinnö (nuv. Kristianstads kommun) bedrev utpostverksamhet med regelbundna möten i flera orter, däribland Hanaskog och Knislinge. I Knislinge brukade man sedan 1933 hyra godtemplarsalen. En önskan väcktes att bygga egen lokal i orten, och den 3 mars 1935 beslutade församlingen att ordna en särskild byggnadskassa för att samla medel. Flera av församlingens medlemmar bodde i Knislinge. Alma Svensson var en av dem och hon valdes till byggnadskassans första kassör.
På hösten 1935 fick Betaniaförsamlingen en ny pastor och föreståndare, Harald Strömstedt, som flyttade från Finland till Vinnö med sin musikaliska hustru Hildur och deras lille son Bo.
Strömstedt såg positivt på att bygga kapell i Knislinge och drev frågan ganska hårt. Han ansåg att så fort lokalfrågan i Knislinge var ordnad, borde församlingen flytta sitt säte dit.
En del medel flöt in till byggnadskassan. Man tog upp offer (kollekt) på möten och gjorde insamlingar med hjälp av listor där givarna fick teckna sig. En anonym person i Hanaskog skänkte 150 kronor. I februari 1936 fanns 502 kronor och 48 öre i kassan och man beslöt att köpa en tomt i Knislinge så fort summan uppgick till 1000 kronor. (Jämför med 9 kronor och 40 öre, som makarna Nilsson betalade för sin tomt 23 år tidigare).
Redan i slutet av mars 1936 innehöll byggnadskassan 1006 kronor. Samma vår blev en fastighet i Knislinge till salu och församlingen bestämde sig för att buda upp till 14000 kronor. Det blev ingen affär, och vi vet inte vilken fastighet det rörde sig om, men det måste ha varit en stor byggnad med tanke på priset. I december samma år blev ännu ett hus i Knislinge till salu. Även detta var intressant, men skulle behöva byggas till. Ritningar hade redan tagits fram. Men inte heller nu blev det något köp.
Det följande dryga året låg kapellfrågan på is. Harald Strömstedt fick en ny tjänst i Ronneby och flyttade dit med sin familj. Ny pastor i Betaniaförsamlingen i Vinnö blev Albert Barth.
Den 18 september 1938 kallades till ett extra församlingsmöte i Vinnö. Ännu en gång var en fastighet i Knislinge till salu. Det var nu makarna Johanssons hus, som de tvingades frånträda då Sten K Johanssons firma gick i konkurs. Auktion ägde rum den 22 oktober 1938. Betaniaförsamlingen vann och köpeskillingen landade på 9665 kronor, plus 250 kronor till konkursdomaren. Så mycket pengar fanns inte i byggnadskassan, men det löstes genom lån i Knislinge sparbank.
Invigning och verksamhet
Det är svårt att veta hur huset och tomten såg ut när församlingen förvärvade den. Sten K Johansson hade ju drivit tapetserar- och möbelaffär, vilket bör ha krävt ganska väl tilltaget utrymme. En diskussion om uthyrning av uthuslängan visar att det redan då fanns flera byggnader på tomten.
Helgen 11-12 februari 1939 bestämdes för invigningen och bland de inbjudna talarna fanns den tidigare pastorn Harald Strömstedt. Församlingsmedlemmarna arbetade intensivt med att putsa upp salen, reparera bostaden, sätta värmeledningen i stånd och införskaffa bänkar.
Lokalen fick namnet Filadelfia, vilket broder Ellison fick i uppdrag att sätta in notiser i tidningarna om. En rad händelser tyder på att församlingens tyngdpunkt rätt omgående förflyttades från Vinnö till Knislinge. Det bestämdes att nästa församlingsmöte skulle hållas i Knislinge, och att möten tillsvidare skulle hållas i Knislinge så ofta som varje söndag, kl. 13.30. Och framför allt flyttade församlingens pastor Barth med familj in i det nya kapellets nyrenoverade bostad.
Församling bildas i Knislinge
Syftet med en utpost är att det så småningom ska bli tillräckligt stort underlag för att bilda en självständig församling. Pingstvännerna i Knislinge kände sig mogna för detta steg redan sommaren 1939. Den 11 juli bildades Knislinge Filadelfia med 34 medlemmar, varav 30 kom från Betaniaförsamlingen i Vinnö.
De två första som skrevs in i matrikeln var pastorsparet Albert och Jenny Barth. För min egen personliga del finns spännande namn; min farmors mor Anette Sjöberg och min farmors syster Karin med make John Nilsson. Bland de lite mer lokalt kända kan nämnas den legendariska distriktssköterskan Marta Gregorius, som givit namn åt ”Syster Martas väg” i Immeln, där hon bodde och verkade.
I nummer 13 av Evangelii Härold 1940 stod att läsa:
Filadelfiaförsamlingen härstädes höll sitt första årsmöte på trettondedagen – Egentligen hade församlingen existerat såsom församling omkring ett halvår. Den ordnades i juli månad förliden sommar. […] Församlingen bedriver verksamhet förutom i Knislinge på flera platser häromkring. Vi tro på Guds verks framgång i dessa bygder. Medlemsantalet vid årsskiftet var 38. Några ha också lämnat sig åt Herren till frälsning. Kassan omslöt på detta halvår en summa av i runt tal kr 2179. I denna summa ingår en gåva av moderförsamlingen å 600 kr. Församlingen har övertagit den fastighet, som inköptes för att tjäna till lokal, redan då vännerna här utgjorde utpost till Betaniaförsamlingen i Vinnö. Den är centralt belägen i samhället och betingade ett pris av kr 9400. Broder Alb. Barth, som tjänade församlingen som dess förste föreståndare, slutade sin tjänst i församlingen med oktober månads utgång för att upptaga arbetet i Betaniaförsamligen i Fagerås, och undertecknad blev då hans efterträdare. […] Axel R. Olsson.
De följande årens noteringar i Evangelii Härold visar att församlingens verksamhet rullade på och utvecklades. Redan 1940 började man med utpostverksamhet i Värestorp plus att man övertog utposten i Hanaskog. Det nämns också att församlingen fått hyra en centralt belägen lokal i Sibbhults samhälle. Någon mer information om denna lokal hittar vi tyvärr inte.
I februari 1940 byggdes dopgrav och det förrättades dop tre gånger under året. Vid årsskiftet 1940/41 hade medlemsantalet ökat till 51. År 1941 blev församlingsmedlemmen Ingegärd Lindholm antagen som missionärskandidat till Kina, men det skulle dröja ända till 1948 innan hon kom iväg, vilket knappast är konstigt med tanke på världsläget. Pastorsfamiljen Axel R. Olsson avlöstes i början av 1944 av pastorn Arvid Fogelström och hans norskfödda hustru Rut. Det är oklart hur länge de stannade, då de aldrig folkbokfördes i Knislinge. Rut Fogelström avled i Linköping 1946.
Vid ett församlingsmöte 27 augusti 1944 fattades beslutet att upplösa Knislinge Filadelfia som egen församling och istället ansluta sig som utpost till Filadelfiaförsamlingen i Kristianstad. Det förhållandet kom att gälla tills Östra Göinge pingstförsamling bildades 1979.
År 1947 kom Olle Sandstedt som evangelist till Knislingegruppen, och 1948 inköptes en annan fastighet i Knislinge, dit verksamheten flyttades. Denna kommer att beskrivas en egen text.
Den 23 juni 1945 samlades ett stort sällskap för att fira bröllop för Gunn Risberg från Hanaskog och evangelist Ivar Rudgard i Knislinge. Båda tillhörde Filadelfiaförsamlingen. Gunn och Ivar valde inte en borgerlig vigsel, som många andra i frikyrkan gjorde, utan vigdes av en pastorsadjunkt från statskyrkan. Men bröllopsfesten hölls i Filadelfia och där togs gruppfotografiet med familj, släkt och gäster.
/Ingela Frid, ingela@kulturhistoria.se
Källor:
Knislinge kyrkoarkiv (SE/LLA/13207)
Östra Göinge pingstförsamlings arkiv
Historiska kartor på Lantmäteriets hemsida www.lantmateriet.se.
Immelns bygdeförening. 2020. En bok om Immeln.
Johnsson, E. Folke. 1938. Knislinge: en bilderbok och några minnesblad. Knislinge.
Sahrling, Rune. 2005. Pingströrelsen i Skåne – historia och utveckling. Värnamo.
Evangelii Härold, nummer och år framgår i texten.
Muntliga uppgifter: Thorwald Wämmerfors, Knislinge.
Stort tack till Inger och Magnus Persson, Knislinge, Bertil Nilsson, Knislinge och Harry Olsson, Hanaskog.