Den äldsta delen av Hjärsås kyrkogård utgjorde en liten oregelbunden kvadrat som omgav kyrkan. En kyrkogårdsmur finns omnämnd från 1660-talet och var då murad av gråsten, kalkad och täckt med breda stenflisor. I muren fanns fyra luckor (ingångar) och en port. Kring luckorna var det målat med kimrök (färg baserat på ett fint kolpulver). Strax… Läs mer »
Ett försök till närmare datering av Hjärsås kyrka är satt till 1230-talet och baseras på kyrkans blandstil med både romanska och tidiggotiska drag såsom exempelvis den spetsbågiga sydportalen. På listverk, sockel, hörnkedjor och kring fönster och dörrar är det ursprungliga teglet räfflat för att imitera huggen sten. Räfflad tegelsten finns även som dekorativt element inne… Läs mer »
Vårt inlägg om Glimåkra Betel handlar till stor del om pastor Betty Svensson, en kvinna som inte accepterade de begränsningar som hennes plats, tid och könstillhörighet medförde för hennes valmöjligheter. Hon reste till Amerika och utbildade sig till pastor och återvände sedan för att verka i sina barndomstrakter. I berättelsen om Sibbhults missionshus dominerar en… Läs mer »
År 1880 bildades Hjersås och Knislinge Friförsamling som en lokalförsamling av Svenska Missionsförbundet. De grundande medlemmarna kom från olika byar i trakten; Gyevik och Dönaberga i närheten av Immeln samt Haraberga, Brännskulla och Knislinge. En tomt vid Helge å I en tidningsnotis från mars månad 1893 rapporteras från missionsförsamlingens årsmöte ”En viktig fråga diskuterades: Anser… Läs mer »
Lapidariet på Sibbhults kyrkogård förtjänar att uppmärksammas i ett eget inlägg. Ordet lapidarium är bildat av det latinska ordet lapis och betyder ungefär ”samling av stenar”. I vid mening passar beskrivningen förstås in på i stort sett alla begravningsplatser. Men om man med lapidarium menar en utställning av en viss kategori stenar så blir begreppet… Läs mer »